Jo, vi lever. Dock tyder mina glesa uppdateringar antagligen på motsatsen. Det är mackel och rackel på så många plan nu och min kropp verkar tackla det med enormt sömnbehov. Milde himmel vad trött jag är, konstant. 
Nu får ni titta på lite (mycket) bilder från den senaste tiden.

   Det brann i skogen en bit från oss och
brandbilen körde fast. Ooops.

   Affe undercover.

   Ruben undercover

   Inte fullt så oigenkännlig.

   Gardinen som täcke. Praktiskt!

   Affe njuter av kvällssolen.

   Halkskyddet från matskålen, ett minne
blott...

   En fin eftermiddag nere vid ån.

   Bilder från idag, söndag, då vi åkte och "is"badade i Seskis.

   Lite akrobatik på vägen till vattnet.

   Affe iklädd "säkerhets"lina då han numera alltid får vatten i öronen
och vägrar lyssna på matte.

   Vad sysslar han med..

   Plask plask..

 
Ruben

 
Bad-dårfinken ska så långt ut som möjligt.

   Vi skulle prova det här med "selfie" Alltså ett
självporträtt (förtydligande till mor & far)

   Och det går väl så där.....

   Svårare än man tror :-)

   Speciellt när man har en bullterrier som gärna
vill synas.

   Min finaste lilla lycko-fis.  

     Stort grattis på morsdag MAMMA   

   
      

  
Mitt motto.
Inte jag som skrivit det men det kunde ha
varit det om jag hade kunnat formulera mig. Det är SÅ
klockrent!