7.30 satte jag och Piraff oss i bilen och åkte mot Gammelstad, - 23 grader visade termometern, brrr.  

Vi inledde med blodprov och lite kläm och känn av min favvo veterinär. Han kom med lite tips och idéer som jag omgående ska sätta i bruk. Rådet löd: mera motion och låta honom bli lite rörligare, HURRA äntligen.

Detta för att stärka upp i bakbenen där det är lite sladdrigt i patellan. Med muskler stärks det upp runt knäskålen och man undviker lättare patellaluxation, dvs att knäskålen hoppar ur led.

Sedan var det dags för bad och det var sprattel, sprattel och jaga vattendroppar i det oändliga innan vi fick honom att gå någorlunda fint. Det gäller att muta och avleda honom med godis så jag och Sanna (Rehab personal) stod på varsin sida om karet och turades om att fylla hans mun med läckerheter. Massor med vatten och godis i magen, förstå vilka rapar han gav ifrån sig   

När jag rastade honom efter badet kom vi till ett ställe där en vovve kissat rent blod, vad obehagligt det såg ut. Stackars den vovven   

Hemma igen och frusna som bara den beslöt jag mig för att äntligen inviga min fina kamin. Jag har inte vågat elda i den tidigare eftersom med min tur lyckas jag väl få hela huset att brinna upp. Men någon gång är väl botten nådd, till och med för mig. Så jag gjorde eld, efter att NOGA studerat manualen    och tittat på instruktionsvideon.

Herregud, vad det brann. Ringde svärfar   och tvingade hit honom som moraliskt stöd. Han tyckte det såg bra ut men kanske lite för mycket ved. Varmt som sjutton blev det och snabbt.

            Än så länge brinner det bara liiite.

När vi stod där och tittade på elden insåg jag att det bildats värsta Londondimman här inne och en obehaglig lukt spred sig i huset. Detta var tydligen naturligt eftersom den var ny. Men upp med dörrar, fönster och igång med fläkten, vädra, vädra. Det luktar ännu, huvudet känns tungt och mina ögon svider men dimman är borta.

Fanny gillade brasan skarpt, ställde en korg framför där hon omedelbart parkerade sin lilla terrierrumpa. Elden har slocknat men hon ligger kvar.

                        Fanny myser

Hittade en kulig sak för julhundnörden på djursjukhuset, en julkalender till vovven. Varje dag får de öppna en ny lucka, där det döljer sig en godbit. Undrar just hur jag ska få dem att öppna luckorna i rätt ordning.

                   Vovvarnas julkalender

Så här stora har puppisarna blivit 

Ståöra och blink, hör det ihop måntro ;) 

Julpiffet är uppe, hela köret, fast jag håller en ganska låg profil i år. Har insett att det blir rörigt och stressigt i min hjärna när det är prylar över allt. Nu har jag tagit det jag tycker om, som är fint och följer någon slags symmetri.

Det enda som egentligen stör är de vita, ack så fina stjärnorna i filt jag köpt på IKEA, de lyser för starkt med ett kallt, blåaktigt sken. Nu passar de tyvärr så bra i köksfönstret så det är väl bara att acceptera eller sätta på sig solbrillor  

Jag hade stora planer för gårdagen, då jag skulle göra än det ena och än det andra. Det blev inget av det jag tänkt istället bakade jag som en galning hela dagen. Resultatet blev 6 limpor, 1 långpanna havrerutor med nougattäcke, 1 mjukpepparkaka och en sats hemmagjord pepparkaksdeg. Allt detta gick så smärtfritt att jag lurar på att jag glömt minst tre av ingredienserna i mitt bröd.

Jag var överlycklig igår över att kylan vikit undan, åtminstone några grader, vilket gjorde det promenadvänligt med Piraffen. Men idag har kung Bore återvänt och det är iskallt igen.

Är på väg mot stan (sväng nummer ett) för att lämna in en hög tradera paket. På eftermiddagen blir det en tur till då jag ska till ett välbehövligt besök hos frissan. Men bilen ser ut som igloo så jag avvaktar nog lite.

Imorgon bär det åter av till Luleå för blodprov och bad. Det är sista ANA-testet som ska lämnas samt ett borreliaprov.

Lite bildbevis:

Mina limpor, två olika sorter. 

Det onyttiga. 

En godkänd tomte.

Försöker få upp värmen och ladda lite med en stor kopp grönt te inför sista rycket av julstädningen. Men jag känner mig helt slut. 

Har just kommit hem från Gammelstad där Affe varit och plaskat. Det är en pärs eftersom han blir helt och totalt wild and crazy   när han kommer dit. Sara på Rehab tittade medlidsamt på oss och sa – du kommer att få jättemycket glädje av honom när han blir frisk, han kommer att hänga med på allt, och det är nog sant.

Badandet gick mycket bättre idag och främsta orsaken till detta är att han får inleda med att simma  av sig lite energi. Efter det är det så mycket lättare att ”bara” gå på bandet, med vatten upp till magen, ungefär. Fast mycket plaskande blir det ju förstås. Idag skulle han inte komma ur karet och det borde ju vara ett gott tecken.

Efter badandet byggde Sara en hinderbana som skulle få honom att lyfta på benen och det var inge problem så länge man la godis mellan varje hinder.

Trött och ond i kroppen är jag idag, vilket beror på att jag hälsade på gymmet igår morse, första gången sedan i mars tror jag och det var inte mycket muskler som fanns kvar i gammelkroppen  kan jag meddela.

Förövrigt står Tradera mig upp i halsen just nu. Har kört en massiv säljkampanj, vilket innebär att det är med massor av namn och paket att hålla rätt på. Min skräck är att jag i mitt kroniskt förvirrade tillstånd lyckats skicka iväg fel paket till fel person *FASA* och än är det säkert ett 15 tal försändelser som ska iväg så fort betalningarna inkommer.

-15 grader och kraftig blåst, tur att jag får vara inne och städa.

Ha en trevlig fredag.

Såg när jag tittade tillbaks i tidigare blogginlägg att jag haft bloggen i TRE år, vart har tiden tagit vägen. Och eftersom jag de två föregående åren bloggat just på denna dag kände jag mig lite tvungen att vara min vana trogen.  Varför just denna dag då? Jo om prick och precis 1 månad är det julafton, kul va?

Minns inte om det var förra året eller året innan som jag inhandlade en flaska av Blossas årsglögg  (en speciell ny smak varje år) Den jag köpte då hade smak av blåbär och var så urbota dålig    att den hamnade i vasken, blä. I år har glöggen smak av saffran och det kan ju inte vara dåligt så igår inköptes en sådan. Har öppnat korken, sniffat och smakat lite på fingret av den gyllene vätskan och det bådar gott. Om inte annat är flaska som vanligt jättefin.

Ensamhetstränar Piraff för fullt, dock med varierande resultat. Minst 90 minuter försöker jag ha honom ensam nu och den tiden fördriver jag i stan. Det är jättekul, ända tills det är tomt i plånboken. Är less på svenska sidan så nu har jag sökt mig till, vad sjutton heter det nu? På gränsen? Nå det stora shopping centrat på finska sidan och där hann jag bara med H&M. Några ”bra ha” saker fick naturligtvis följa med hem.

För att ha lite koll på den lille spjuvern (Affe) när jag är hemifrån riggar jag datorns web kamera och spelar in hans göromål. Högst intressant och hade jag inte gjort det hade jag aldrig anat att han lever rövare här, vilket egentligen hade varit betydligt behagligare för mitt sinne. Ve den som tipsade mig om detta.

Han skäller så till den mild grad. Han skäller så mycket att han ramlar om kull och detta kryddas i mellan åt med lite yl i ackompanjemang med Fanny. Tur att vi bor i hus. Han är tyst så länge det finns något ätbart i kongen. Fast nu ska jag vara ärlig, han skäller inte hela tiden, han sitter/ligger och lyssnar och någon gång har han lagt ner huvudet så det kanske finns hopp.

Jag har ökat på hans promenader ganska markant, i syfte att tömma lite energi och så klart börja bygga upp hans kropp. Svårt att säga om han har ont, jag har inte gett metacam sedan han var dålig i magen. Men det känns plötsligt lite hoppfullt igen.

I går inledde jag en sanering av huset, kan även kallas smygstart av årets stora julstädning. Anledningen till att jag hellre benämner det sanering beror på lördagens försök till bak.

Jag inledde direkt på morgonen med att tillverka en kalljäst bulla deg, bullar med extra allt hette det i receptet. Man gjorde en hemmagjord vaniljkräm och en smörröra med kanel, yummi.

Det receptet lyckades jag naturligtvis förvränga totalt och missade att jäsningen skulle ske efter utbaket, brukligt vid kalljästa degar och tvärt emot vad jag gjort. Resultatet blev tunga degiga, blöta bullar, inte goda.

Den hemmagjorda vaniljkrämen lämnade efter sig en massa äggvita som jag gjorde maränger av. Jättefina ljusrosa maränger som jag spritsade ut i små toppar. Det var bara ett bekymmer, de ville inte stelna i ugnen.  Efter många timmar tyckte jag de var någorlunda frasiga och skulle piffa till dem genom att doppa topparna i mörk choklad.

Jag brukar alltid smälta choklad över vattenbad på spisen men denna gång verkade det enklare att använda mikron, så in med chokladen på full effekt i några minuter.  Plötsligt ser jag hur det väller ut rök ur mikron, det fullkomligen bolmar. Herre jisses, min choklad är on fire. På med lock och ut med eländet på bron.  Tackar min lyckliga stjärna att inte hela mikron började brinna.

Lukten i köket var obeskrivlig så nu har jag skrubbat allt från golv till tak. Luktar fortfarande men inte fullt så starkt. Och just nu ser huset ganska (forntida) laestadianskt ut, gardin, matt och prynadslöst men redo att pyntas inför första advent, jag älskar verkligen första advent.

Mina sötisar som dessvärre fick hamna i maränghimlen

Fullmåne= sömnbekymmer

Scones

7-8 dl vetemjöl ( för att göra det nyttigare/godare brukar jag byta ut någon dl mot dinkel och grahamsmjöl)

1 tsk salt

3-4 tsk bakpulver

100 gr smör (kallt)

3 dl vätska, vatten, mjölk eller fil

Blanda samman torrvarorna och finfördela smöret. Häll i vätskan och blanda snabbt ihop till en deg. Överblanda inte, då blir det gummikakaor. Degen får gärna vara lite kladdig använd mjölade händer för att platta ut fyra runda kakor. Nagga och skåra varje kaka i fyra delar.

Grädda i 225 grader i ca 10 min eller tills de är gyllene.

Servera nygräddade gärna med en god ost.

Så var det fredag, det går undan i svängarna och nästa vecka är det dags för årets stora julstädning. Men i och med renoveringen känns det som att årets storstädning kommer att gå plättlätt.

På hundfronten intet nytt mer än att Affe för första gången i världshistorien har blivit dålig i magen. Så dålig att jag beslöt mig för att avboka dagens ack så välbehövliga Rehabbesök. Nu får han svälta lite så får vi se om det ger med sig.

Har bokat in tid för nya ANA-testet om två veckor samt borreliaprov.

Spekulerar så klart om orsaken till den dåliga magen eftersom jag senast förra veckan benämnde honom som Affe med plåtmagen. Kanske Metacamet har ett finger med i spelet. Tog ju bort det men fick på veterinärens inrådan sätta in det igen eftersom han inte sover på nätterna, antagligen beroende på smärta. Har även börjat blanda in (dock väldigt försiktigt) vuxenfoder i maten. Starkaste misstanken är nog att magen har börjat reagera på stress och kanske oro. Anar att ensamhetsträningen är en största bov i dramat.  Han gillar verkligen inte att bli lämnad.

Kan meddela att det kommer extremt ruttna ångor  från hans bur. Det förbryllar mig att en så liten krake kan lukta så förskräcklig.

Lite synd detta med magen eftersom vi inlett lite seriösare klickerträning och klickerträning behöver som ni vet godis i mängder. Vi klickar för att puffa boll med nosen, kliva upp på låg pall, lyfta vittringspinne och hålla vittringspinne. He he, inser just att seriösare klickerträning kanske var fel ord.

På hemmafronten avlöser reparatörerna varandra.  Vi har haft rörkrökaren här i två dagar för att försöka få ordning på vårt kalla badrum. Ett badrum som var 15 grader varmt häromdagen  än är det inte löst.

Idag ska en tekniker komma med min nya ugnslucka så kanske det kan bli scones ikväll.

Idag får vi väl försöka ta det lugnt och vila, med andra ord ingen ensamhetsträning. Lugnast är han när matte sitter framför datorn ca 1 meter ifrån honom, så det är väl där jag får tillbringa dagen.

Undrar om jag måste försöka vädra innan han med ugnsluckan kommer, det luktar lite död här.

Här är en bild på nya overallen men med en fotovilligare modell. Fanny är linslusen själv

Blir det bra så här matte? 

Långt mellan uppdateringarna nu, sorry.

Det är lite jobbigt igen. Har plockat bort metacamet (smärtlindring) i tisdags och nu gäller det att se eventuella effekter av det. Frågan är om han är smärtpåverkad utan medicinen, vilket är gräsligt svårt att veta och få belägg för. Man tycker och man tänker, kastar bort tanken, vänder och vrider och i dags läget kan jag inte med säkerhet säga att han har ont. Men någonstans inuti mig säger intuitionen mig att han kanske har det.  

Har telefontid inbokat på måndag med Strömsholm veterinären Susanne, så vi får höra vad hon har att säga.

Det är fortfarande nödvändigt att hålla honom i stillhet, bara korta långsamma promenader tillåts. Han bör inte hoppa och studsa det minsta och det är jättelätt att styra med en Piraff som är superduper, studsbollsglad bara husse kommer in i rummet. Men snart, snart får han börja röra sig lite mer, som jag längtar och säkert han med.

Overallen som jag beställde till Piraffen från Liten tass, var så himla bra, kunde inte ha blivit nöjdare. Jag beställde även ett mönster på overallen för att kunna sy flera själv. Men det är det absolut inte värt. Så ska i stället beställa en till. Funderar på denna:

Bilden är hämtad från Liten tass

Skulle även lägga upp lite fina bilder på Affe i sin nya overall men han har varit allt annat än fotovillig och jag orkar inte ”bråka” med honom just nu. Håll till godo med dessa så länge:

Inte nu matte, vi ska ju ut nu.

Valparna har hunnit bli två veckor och har öppnat sina små korpgluggar, så söta är de.

Hemma känns det som att någon slags garantitid gått ut.

Jag berättade ju tidigare om vattnet som rann från fläkten, det rinner fortfarande till och från.

Häromdagen formligen exploderade innerglaset till ugnen medan jag körde ugnens självrengöringsprogram, ålder på ugnen, 7 månader. Hade tänkt baka lite godsaker till helgens aktiviteter men det sprack ju, ha ha, vitsiga jag    

Övrigt då. Stopp i avloppet i köket, petitess men har aldrig hänt tidigare. Händig som jag är    lyckades jag fixa det by my self igår.

Golvvärmens fungerade i hallen ifrågasätter jag kraftigt. Fattar inte hur det kan skilja över två grader mellan golvet i köket och i hallen när det är samma slinga. Golvet känns kallt.

Badrummet är inte heller så varmt men där tror jag att det är något cirkulationsbekymmer som säkert är relativt lättlöst.

Jag själv känner mig också skruttig (grisont i höger njure) och ska strax ta Affen med mig och åkta till apoteket. Kanske det finns något där som kan laga mig, lite i alla fall.

Färdig gnällt! Ha en trevlig helg.