Har sagt det tidigare men måste säga det igen. Det finns fler måndagar än fredagar.

Här på hemmaplan är det minst sagt turbulent. Valparna lever rövare och härjar hejvilt. Ser faktiskt framemot kommande helg då det är dags för dem att lämna oss. Att vi ska behålla en valp, Bella lyckas jag gång på gång förtränga. Men visst kommer det att bli tomt och säkert kommer jag att sakna dem, lite iallafall.

Emil är i dagsläget inte ok. Han morrar konstant åt Fanny och även husse har fått sin beskärda del. För att vara ärlig så fungerar det inte alls och blir bara värre och värre. Vi har pratat om att ev sätta bort honom. Det gör så förskräckligt ont bara att tänka på det. Största delen av min fritid och mina intressen är kopplade till just Emil, spårande, hundträning och promenader i skog och mark. Han är ju min trognaste, bästa vän och med mig fungerar han. Fast det räcker ju inte när det finns fler i familjen. Som jag gråtit under helgen. Inte lönt att göra det i förskott, men bara tanken.....

Har försökt analysera varför han blivit värre och en anledning jag kan tänka mig är stress. Valparna piper, skriker och skäller. Han hör dem hela dagarna och dessutom har det varit och är mycket besökare här (som sig bör i valptider) men som säkert också påverkar honom.

Försöker iallafall aktivera honom med spel och träning. Igår var jag och la ett kort spår i skogen, vilket han definitivt uppskattade.

Tiden får helt enkelt utvisa hur det blir.....

 

majsan

28 april 2009 22:37

Lider med dig vännen..inge lätt beslut att fatta varma kramar Maria

 

melitta

29 april 2009 22:49

Huja:( Förstår att tankarna måste surra i huvudet..det är inte nå lätt beslut att fatta för varken eller.. kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...