Yey, idag är det äntligen Valborg och snart ska jag få grilla korv, gissa om det kurrar i magen.

Jag har laddat upp med gamla godingar så som ostkorv och spiralkorv. Men det blir även lite nyheter på grillpinnen i år, nämligen Chorizo och Bratwurst.

Bakade lite igår. Det blev en Baileys kladddkaka och en Nougatkaka. Lekte med kameran, här kommer resultatet.

Baileys kladdkakan, en gammal favorit.

  Nougatkaka med rostad mandel.

Det blev inga spår igår och antagligen inte idag heller. Jag har problem med vinden.

Eftersom snön fortfarande begränsar spårläggandet är jag förvisad till vissa områden och blåser vinden från fel håll är det kört.

Så här i början av Affens spårkarriär vill jag gärna inleda efter konstens alla regler.

Fanny söker godis på dagens promenad.

Däremot testade jag idag under promenaden med Fanny att helt plötsligt vika av från vägen och gå en bit inne i skogen, ”tappa” två godisar och sedan gå ut på vägen igen.

Affe var på sin runda inte sen att uppmärksamma att matte minsann avvikit från den ordinarie rutten och satte av in i skogen och jajamensan nog hittade han godisarna också. Det finns alltså hopp om en framtida spårkarriär.

   Affe provar hundkojan

Igår lurade vi med husse på promenaden för att han skulle få ta del av Affes energi och glädje. Vad tror ni hände? Jo Affe var lugn som en filbunke, sökte kontakt, var allmänt närgången och kring benen.

Husse var med även på dagens promenad och Affe agerade precis likadant. Vad var det jag skulle se? undrade husse.

   Bada eller inte bada

Affe har hittat en ny fascination, vattenpölarna. Han går i dem, står still, analyserar, krafsar med tassen, helt otroligt jätteintresserad och springer tillbaka till dem fast vi fortsatt gå. Skulle vara intressant att veta vad som rör sig i den lilla terrierhjärnan.

   Skrapa med tassen.

  Pöl, pöl på vägen där, säg vem som vackraste terriern i världen är?

  Matte! Pölen sa att det var JAG!

Ha nu en underbar Valborg 

Det höll nästan på att inte bli något spår igår. Latmasken var stark och envis men så vid 19.30 blev jag iallafall avmaskad och jag la ett kort spår åt Piraffen, praktiskt taget runt knuten, vilket är fördelen med att ha hus i skogen.

Eftersom jag inte är så förtjust i att lägga en massa mat i spåret beslöt jag mig för att varva spåret med korv, dra leksak och ingenting alls och det blev ca 20 minuters liggetid.

Jag tror att ett litet ljus börjar gå upp för lilleman. Han virrade ut rejält åt ena sidan, upptäckte att något inte stämde, kopplade på nosen och tog upp spåret på nytt, klockrent. Hurra, vad matte blev glad. 

Men jag måste hitta på något med spårslutet eftersom det inte verkar vara riktigt intressant. Leksaken var bara blaha, blaha och det gottat som var i burken var väl ok men inte mer än så.

Innan spåret fick han en liten promenad med mycket lösspring. Jisses vad han kutade och utförde tvärvändningar på en femöring.

                                             En svävande Piraff!

Tänk vad snabbt det plötsligt gått, från att han fått några minuter i frihet till hela promenader av självständighet.

Kallas detta för att ta kontakt, matte ?

Hade med mig bamse kameran på promenaden men vad hjälper det när man inte hinner trycka på knappen innan hunden försvinner ur fokuseringsrutan. Några bilder lyckades jag få till iallafall.

   Vit som snön och brun som sanden, det är Affe det.

 Fullt ös, jag kommer matte!   

Sniffeli sniff.

 Så mycket dofter, hur ska jag hinna med alla?

 När jag är stilla i tre sekuder hinner matte ta rätt bra bilder.

 Över stock och sten och under gren, är inga problem längre för Affes ben.  Rimmet är ju sååå fyndigt, eller hur?

Idag är jag faktiskt ledig, hela långa dagen och har egentligen en massa ”måsten och borde” att göra (städning och fönsterputsning mm)

Men jag tror att jag skippar dem och ägnar mig helhjärtat åt mina fyrbeningar istället.

Affe ska få sig ett spår idag med, bäst att smida medan järnet är varmt.

Dagens spår ska bli lite längre och med en älgskank, om jag hittar någon i frysboxen.

Lilla fröken ”solfläcksuppletare” kanske också får sig ett spår. Hon är inte så road av sådant men drar man någon av hennes älskade pipisar i spåret brukar det uppbåda lite motivation.

Inledningsvis ska jag nu iallafall börja med att hänga ut en omgång från tvättmaskinen i det vackra vårvädret. Det luktar ju så ljuvligt när tvätten fått torka utomhus.

Ha en underbar fredag.

Inser att jag var lite för optimistisk med spårläggarplanerna igår. Väl hemkommen från jobbet var jag så gräsligt trött att jag blev sittande vid köksbordet återstoden av kvällen.

Idag slutar jag lite tidigare så förutsättningarna för spår känns goda.

Korven till Valborg är inhandlad. Passade på redan igår då man fortfarande har valfrihet. Mot slutet av veckan kan jag garantera att det endast finns kvar korv av de underliga märkena, som både ser ut och heter konstigt.

Sambo ringde just och meddelade resultatet av Albas ultraljud, som var något tvetydigt, max tre men kanske bara en valp. Nytt ultra ska göras om en vecka, då de eventuella puppsen vuxit till sig lite.

Minns inte om jag nämnt det tidigare men vårt jämthundsbestånd utökas i slutet av denna vecka då sambo hämtar hem sin Lotta. 100 mil tur och retur innebär det i resväg att hämta hem den lilla. Tusen tack till god vän som följer med sambo på resan och agerar assistent (så jag slipper)

Hur det blir här hemma i och med Lottas ankomst, har jag förskjutit i det längsta. Men jag anar att i alla fall en (Affen) kommer att bli hysteriskt lycklig över den nya kompisen. Hur mina nerver ska hålla för terrier VS jämthunds race har jag ingen aning om, Valium? Jag och Fanny intar nog lite lika position i det hela, lagom roade, suck.

Nu är det snart dags att åka till jobbet. Har en envis huvudvärk som inte velat släppa sitt grepp på flera dagar men en dunk kaffe har bättrat på situationen lite i alla fall.

Fanny myser i en solfläck och Affen, trött efter sin promenad har klämt in sig i en liten transportväska (ersättning för hans låda) livet är rätt gott, trots allt.

Jupp, då var spårdebuten avklarad, om nu korvspår räknas. Ett spontanspår i koppel, utan några krav alls.

Fick ett spårinfall igår kväll när jag upptäckte att ängen torkat upp så pass mycket att man inte längre behövde vadarstövlar för att beträda den. Spåret blev enkelt, kort, lagt i medvind, korv i varje steg och avslutades med en liten burk fylld med gotta.

                                        Varför går vi inte matte?

Tanken var att han skulle ta upp spåret självmant, vilket han gjorde efter att vi stått stilla ett tag och han analyserat varför vi inte gick vidare på vår promenad.

Aha, det luktar något här. Varför har matte trampat lite extra här?

                             Yey! jag hittade korv i gräset. 

Han gick en bit utanför spårkärnan, vilket delvis beror på att vinden vinklade sig. I övrigt var han precis som jag misstänkte, slarvig och har alltför bråttom framåt. Men intresse fanns, i alla fall så länge det handlar om mat i spåret.

Spårelispåra.

Han var väl inte överlycklig över spårslutet, mest förvånad verkade det som.

Vill inte hålla på så mycket med korvspår men en gång till blir det nog i alla fall. Ska försöka lägga ett spår redan i kväll, efter jobbet. Vill gärna ta det lite tätt nu i början så intresse förhoppningsvis väcks. För matte drömmer nu om långa, krångliga spår i oländig terräng.

Avslutnings promenad i kvällssolen.

Ha en bra dag

Söndagen blev verkligen Affes dag och den gick i terapins tecken. ”Springalös” promenaden har jag ju redan berättat om. Vi fortsatte med att göra ingenting på gräsmattan medan matte satt på en pall och solade sig. Fanns så klart mycket att titta och lyssna på men han var riktigt duktig och la sig korta stunder.

Sedan tog vi en promenad till svärföräldrarna där vi fortsatte träna på att göra ingenting, fortfarande utomhus. Det var lite svårare och det fanns mer ”störningar” (en av störningarna visade sig senare vara en högst orädd mus)

Det var en väldigt trött pojkhund resten av kvällen och tröttheten verkar sitta i ännu idag och dessutom verkar han lite stel och öm, så promenerandet får vänta tills jag kommer hem från arbetet ikväll.

Apropå stel och öm så får jag nog också klassas i den kategorin. Inledde morgonen med en 1 mil på bandet. Grämer mig dock lite över dagens löp eftersom jag antagligen hade kunnat fixa till en betydligt bättre tid om jag inte kört med större motlut än vanligt på de första 5 kilometrarna. Tanken var inte att det skulle bli 10 km men tydligen var all påskmaten bra bränsle. Och jag som inte ens tänkte åka till gymmet imorse när klockan ringde, kände mig så lat.

Det är så sorgligt att konstatera att springa 10 km inte längre skänker samma tillfredställelse som tidigare. Visst är kroppen behagligt uttröttad men det ger inte ”kicken” längre. Måste kanske öka distansen eller hastigheten, hur det nu ska gå till.

Nu väntar jag bara att klockan ska gå så jag får åka till Ica och göra mina timmar.

Trevlig annandag påsk önskar jag er.

Fredagen var en lång dag och stiger man upp i tid blir dagen än längre. När kvällen kom och jag blickade tillbaka på vad jag åstadkommit under de 17 föregående timmarna kände jag mig för en gångs skull inte lat.

Inledde dagen med träning, fort hem och gå två hundpromenader, duscha, frukost, förbereda lite påskmat. Klockan 10.15 befann jag mig i bilen på väg mot Ica. Jobba, jobba och 21.30 var jag på hemmaplan igen. Bakade scones, frossade, slökollade tv och sedan var det natti. En välplanerad och innehållsrik dag.

Att sedan långfredagens arbetspass inbringade 20 timmar i arbetstid är ju en trevlig och ytterst välkommen bonus. Bra påfund det där med röda dagar. 

Påskafton tillbringades även den på Ica men lagom länge. Slutade i rimlig tid och hann duka fram en slags påskbuffé. Höjdpunkter blev sillen och en färdigköpt laxröra jag köpt från Ica.

Så var det ju äntligen dags att smaktesta smördegsgrejset dvs. en smördeg som jag försett med crème fraiche, ägg, västerbottensost, gräddfil, lök och löjrom. Låter ju smaskens, eller hur? 

Nu ska jag citera sambos kommentar om rätten ”Åh fy fan, detta är bland det äckligaste jag ätit i hela mitt liv” Kunde inte annat än gapskratta när han fällde kommentaren som verkligen kom från hjärtat och jag är nog dessvärre böjd att hålla med honom, för det var verkligen inte gott.

Hade även tillagat något som skulle vara en krämig äggröra. Måste återigen få citera sambo ” Det här ser ut som det varit i magen och kommit upp igen” Okej, det såg faktiskt ut så men var i alla fall ätbart. Men helt otroligt vad mycket onödiga recept de publicerar i tidningarna. 

Lilla Affe testar gränser och får allt mer lingonris i öronen när matte ropar på honom.

I torsdags hade jag lätt kunnat skicka honom i en låda med enkel biljett till Afghanistan eller något annat avlägset område i världen.

Jag frångick mina ”inte vara lös innan matte ska och jobba” principer och lät honom rasa av sig rejält. Med påföljd att han tog ett jätteskutt över ett dike, plurrade och ”vågade” inte ta sig tillbaka. Jag körde med alla trick i världen för att få honom att ta sig åter samma väg (fast jag visste att det fanns en enkel övergång längre fram)

Kom han då? ICKE! Tralla lalla la, jag har det bra här på andra sidan diket, här finns det en hel delikatessdisk med avföring tralla lalla la. Eftersom tidsschemat var pressat hade jag inte tid att vänta ut honom så naturligtvis blev det den enkla vägen tillbaka. Jäkla jycke.

Det har varit massor med folk på Ica alla dagar hittills under påsken (till och med de dagar som var beräknade att vara lugna) och nog är det nästan lite Rysslandsvarning på hyllorna dvs. tomt. Fattar inte att folk orkar handla så mycket. Gör de inte annat än äter när de är lediga?

Idag då? Jo, Jenny har haft sovmorgon ända till 6.30Tog Affen på en lång ”springalöspromenad” där det hade kunnat bli drama. Tack och lov hade han hamnat på efterkälken, för på ängen får jag plötsligt syn på en räv, som naturligtvis sätter av i full karriär när den upptäcker mig. Jag har inga problem alls att föreställa mig vad Affe skulle ha gjort om han sett räven.

Sedan var det Fannys tur att gå på promenad och för hennes del slutade den rundan i duschen, fy vad hon såg ut.

Nu har jag två trötta, nöjda vovvar och matte slipper ha dåligt samvete.

Byggde för några år sedan en hundgård till Emil och Fanny men den har inte nyttjats speciellt ofta eftersom Emil inte trivdes i den.

Nu har den tinat fram och jag tänkte prova introducera Affe i den. Inte så att han ska vara i den hela dagarna men en stund då och då, när jag är hemma. Vad underbart det skulle vara om han kunde trivas i den.

Igår hade han visat tydliga tecken på att vilja stanna kvar ute genom att lägga sig pladask på bron efter en kissrunda. Husse hade fått dra in honom

Nu är påsken snart slut och vi går mot Valborg, min favorit högtid. Vi firar alltid Valborg hos mina svärföräldrar, en fin tradition som pågått i hela 13 år nu. Vi grillar korv, äter friterade anisbröd och har det mysigt och trevligt. Längtar verkligen.

Och om åtta månader är det julafton  Hehee.

Ha det gott

Idag undrar jag hur hela friden jag ska orka jobba ända till 21.15 När bara momentet att släpa sig mellan kaffebryggaren och datorn känns som en tung mil.

Upplever att kroppen inte alls vill återhämta sig just nu och träningen går tungt, så tungt. Avlade visserligen 5 km på bandet imorse men det var enbart på ren skär envishet.

Kom hem och tog omedelbart ut Affe på promenad, hade jag satt mig hade lätt avvecklat alla promenad tankar. Det lutar åt att Fanny får vila idag, tur att jag gick en lång runda med henne igår kväll.

Nu börjar det märkas lite skillnad på Affe under promenaderna, de promenaderna då han får springa lös. Visst kutar han och far omkring som en virvelvind men tempot är något lugnare (vi pratar dock om promille enheter) och han håller lite mera kontakt och närhet.

Ett personligt önskemål är att alla harar och rävar skulle förses med blöja. Deras avföring är numera ett stående inslag i Affe kostcirkel. Dessutom har han idag fyndat något trevligt att rulla sig i och hans skalle luktar inte direkt kardemumma.

Gårdagens frisörbesök innebar klipp, klipp för hela slanten och resulterade i en kepsprydd Jenny under arbetspasset. Risken att det blir keps även idag är överhängande.

På Ica var det många i personalen som inte kände igen mig och trodde det var en ”ny” i förbutiken   Att jag dessutom (för ovanlighetens skull) var linsförsedd gjorde nog sitt till.

Hemma går jag under namnet Jens, eftersom sambo anser att kort,kort hår är för pojkar, fniss.

 Tveksamt om jag hinner slänga in något mer inlägg imorn eller på lördag så jag passar på att önska er alla en riktigt GLAD OCH TREVLIG PÅSK!

PS. Ni som äter godis, ät lite för mig också :)

Idag blev det en (sällsynt) migrändag. Har intagit medicin och sovit så nu känns det bättre även om formen fortfarande är rätt risig.

Har just kommit in från en kvällsrunda med Affe och det känns så ljuvligt lyxigt att kunna (våga) ta en extra, spontan runda med honom.

Eftersom morgonens promenad blev en trist koppeltillställning blev det nu en ”springalösrunda”

Är alltid lite nojig när jag ska i väg och jobba och vill inte gärna släppa honom då, ifall han får för sig att dra iväg efter något intressant. Kul och ringa till jobbet och meddela att man blir sen eftersom hunden smitit. Vek som jag är skulle jag nog inte kunna lämna honom ensam på vift inne i skogen.

Nu på kvällsrundan lät jag honom hållas bäst han ville och fortsatte bara gå, fast han blev kvar någonstans utom synhåll. Var rätt lugn i och med vetskapen att han inte kunde ta sig så långt eftersom inte skaren höll  Belönade när han kom och tog spontankontakt.

När allt var som tyngst funderade jag ju allt lägga hela hunderiet på hyllan. Idag kan jag inte ens förstå var de tankarna kom ifrån. Jag älskar ju hundar och kom till och med idag på mig själv med att längta hem till Affen-Piraffen, den förskräckliga

Jag är ingen påskfirareoch ser inte vitsen med att plocka fram en massa påskprylar.Dessutom jobbar jag ju hela påsken. Men lite firande blir det allt, fast bara på matfronten.

På själva påskafton slutar jag i rimlig tid (tillskillnad från skärtorsdag och långfredagen) så då tänkte jag inta lite smarrig mat, väldigt likt julbordet måste jag erkänna men åh så gott. Mmmmm, lax, sill, skinka, prinskorv och några smördegsprylar med löjrom (som blir en helt ny smakupplevelse)

Imorgon blir återigen en helspäckad dag som inleds med frisörbesök innan arbetspasset. Nu ska min vinterpäls bort.

Nu är det strax natti, natti