Idag när jag kom hem från jobbet möttes jag av ett golv kantat av, inte rosenblad utan pappersbitar. Eller rättare sagt kartong riven i molekyler

Nu är lådan bortburen och därmed slutet på Affes grytboende. Vilket är synd för han har tillbringat nästintill all sin sovtid i lådan.

Morgonens promenad blev ett riktigt rehabpass för honom. Det var ingen skare på snön med påföljd att han fick plumsa rejält, för efter spåren och dofterna det skulle han ju prompt. Detta är precis vad rehabpersonalen ordinerade för x-antal månader sedan. Det är även ett mycket effektivt sätt att rengöra ett stycke hundmage från sand, lera och annan gojja

Sambo är ännu på grisjakt och väntas väl hem på fredag kanske. Först var det onsdag, sedan torsdag så vem vet när det blir. Men det går ingen nöd på mig, jag har ju 5 hundar att roa mig med.

Det enda gisslet är att det börjar bli tomt i bilens dieseltank (sambos jobb att tanka) Jag vet precis hur man öppnar tanklocket, det är inte där skon klämmer. Jag tycker bara att det är något så dödens trist att tanka bilen. Dessutom har jag alltid bråttom, antingen hem eller till jobbet. Att tanka kräver en omväg och därmed värdefull tidsspillan. Det är ett under att jag aldrig fått soppatorsk.

Något annat jag tycker är förskräckligt trist är att gå till frissan. Lite samma sak där, tar tid och kostar pengar. Nu ser jag ut som en svamp i skallen så det är verkligen dags men fy vad jag drar mig.

Funderar starkt på att dra mig till kojs. Brukar försöka vara uppe till 22 i alla fall men idag svider det i ögonen, orkar inte ens knäppa igång teven.

Natti natti