Dålig på att uppdatera?? Ja, alldeles förskräckligt men tid är bristvara och riktig motivation saknas. Jag ogillar att ha stora, tunga, tråkiga beslut framför mig, vilket jag har nu och det är inget jag vill tynga ner er och bloggen med.

   Get that camera out of my face!! Jäkla paparazzi.

   En pajsare som inte verkar ha några speciella
bekymmer. Här tränar han inför den stundande
vårsolen.

 However. Dagarna rullar på med jobb och hundar och som sagt väldigt lite tid framför datorn. Jag vet att Facebook kan ta förskräckligt mycket tid. Men jag är inget fan av fenomenet  Facebook, tvärtom och jag klarar mig gott utan att logga in där titt som tätt, som vissa andra *läs sambo*
Pratar vi däremot Instagram, är det en helt annan femma. Jag antar att det kanske har med mitt fotointresse att göra. Tar man en bra bild får man ofta  "cred" för det och man kan följa andra med samma foto och hundintresse, eller vad än som nu intresserar en.
Jag har inte speciellt många följare och jag följer själv än färre. En av de få jag följer är bullterrierpics. En sida dedikerad till enbart bullterrier foton, med över 4000 följare. Bullterrierpics väljer ut fina och speciella foton på bullterriers, som en slags wall of fame kan man nästan säga.

   En valentin-Affe.

Jag la upp min alla hjärtans bild på Ruben igår kväll och imorse när jag kollade hade jag plötsligt över 600 "gilla" på bilden. Hur var det möjligt??? Jo, bullterrierpics hade lagt upp min Rubenbild.  I skrivande stund har bilden 758 gillamarkeringar. Kan inte hjälpa att jag blir lite, okej ganska mycket stolt. Nördigt, jag veeeeet!

Go lördag på er.
  

Idag har vi gjort djursjukhuset igen, följetongen Rubens tass fortsätter. Röntgen var bara positiv idag, frakturen har inte gått upp, vilket är jättebra. Däremot kan den fd. frakturen orsaka felbelastning och nötning, vilket i sin tur kan orsaka inflammationer och skapa hälta. Men i dags läget vet vi inte mycket och avvaktar tills eventuell hälta uppstår igen. Men då blir det Uppsala för Rubens del, där det görs en omfattande röntgen och man får besked rakt av. Orkar inte gå igenom samma turer som med Affe. Turer som tog oss nästan 3 år.

   Ruben väntar på att få komma in på röntgen.

   Jag gör mig söt igen :)
och det funkar nästan jämt.

Han är åtminstone promenad villig igen, Ruben-raket och struttar glatt på. Idag stötte vi på en människa i skogen. Ovanligt och en helt ny situation för Ruben. Han var lite tveksam och avvaktande först och vem skulle inte vara det, då individen var iförd regelrätt skogshuggarmundering med hjälm, visir och hela kittet.
Han ropade på Ruben som inte alls var svårflirtad. Jösses vilken lycka det framkallade med en människa så där inne i skogen. Helt plötsligt befann vi oss mitt i ett "bullefnatt"  bland de fällda träden. Det blev ett bra möte anser jag, bortsett från det vådliga "fnattet" då.

   Typ så här....

   Sa lite skämtsamt på FB att detta var mina nya
skor. Hahaa, någon kanske trodde på det men
de flesta känner mig alltför väl för att veta att
detta verkligen inte är min stil. Inte mina alltså.

Annars har jag haft några datorfria dagar, jätteskönt faktiskt och jag har totalignorerat allt vad facebook och bloggar heter. Nu är jag tillbaka igen, hoppas jag.  

   La en helmassa tid på att sy en ny rejäl hunddyna.

   Affe har totalt missförstått dynkonceptet och
envisas med att ligga under istället.

   Fick honom tillslut att ligga "på" med hjälp av
ytterligare en dyna.

I måndags nådde jag toppen av min lägsta nivå och låg nerbäddad i sängen kl 20,00 och då hade jag redan sovit i soffan sedan 19,20 ungefär. Patetiskt men välbehövligt.
Mitt nya liv går inge bra och får nog börja på måndag istället *hahaaa* jag är hopplös.
Har kraftig skidabstinens och har i skrivande stund skickat ut sambon att dra skidspår med skotern. Kollade nyss och det gick inte bra alls *suck* Då vet man exakt hur GLAD han är på en skala 1-10 när han sen kommer hem dyblöt i svett efter att fått "gräva" fram skotern x-antal gånger när den fastnat. Får jag inte höra kommentaren - du och dina j----la idéer är det fel någonstans *fniss*

Adjö

Himmel, vilken inte bra rubrik. Får skylla på idétorka....

FÖRST!!
På måndag (alltid en måndag) ska jag ta tag i mitt liv igen, med allt vad det innebär. Kom till insikten att jag är rätt patetisk då jag igår kväll väcktes av ett inkommande sms kl 21.10 då jag redan låg nerbäddad och sött sussande. Något måste göras. Dessutom är det VERKLIGEN dags att ta tag i vikten! Jag rullar gäller inte bara märket på min bil, utan även mig själv.

   Ruben får ibland låna Affes saccosäck. Usel bild men här ligger han
i alla fall med fyra tassar i vädret och jäser.

Torsdagen, förra veckan är en dag som gärna kan raderas ur medvetandet. Det första jag ser på morgonen är att Ruben är halt igen, rejält halt dessutom.
På väg till jobbet är jag ungefär tre millimeter från att köra på en renjävel. Vit som snö, var den och med bara en enda liten pinne till horn. Jag var så nära att jag säkert kunnat klappa den om jag sträckt ut handen. Bromsa, bromsa, för att sedan fatta beslutet att gasa och väja istället. Efteråt blev hela kroppen som gelé och benen darrade. Jag var helt övertygad att det skulle smälla.
Någon jag varken vill träffa eller ens se, har en förmåga att poppa upp på min arbetsplats varje dag nu. Naturligtvis sker detta på den redan "underbara" torsdagen men även onsdag och fredag. Bättre fly än illa fäkta är mitt motto just nu. Inte ett dugg kul för mig men omgivningen är desto mer road.

   Lång som en stång, har han blivit.

Åter till Ruben, så tycker jag nog att det är lite bättre med haltandet. Men jag undrar om han hade ont redan dagen innan för han var betydligt ovilligare att promenera då och Affe försökte få honom till katt och råtta lek genom att slänga lekstrumpan just framför honom  *na nanna naaa naaaaa  du kan inte ta den*  Men Ruben föll inte för betet överhuvudtaget. Nu får han vila och vi har en bokad tid till veterinären på onsdag.

   Standard uttrycket, öronen bakåt och
"älska-mig" blicken.....

    Eller hur.....

Igår skulle jag ta en promenad med Affe så han fick springa av sig lite. En bit från oss finns en åtel (ogilla) Vi närmade oss denna åtel och fram skuttar en räv med pälslös svans. Skit, en skabbräv (ogilla ännu mer)
Sambo begav sig på pass men kammade noll. Man tappade liksom sugen för allt vad skogspromenader heter.
Fast jag och Affe-fisen tog oss idag en tur i alla fall och nu är han ganska mör. Han fick sig nämligen ett litet pass i uppletande eller kanske skulle jag säga sök. Jag platsar honom, går iväg en bra bit och slänger in ett föremål i skogen, så långt som det bara går. Affe får kommandot SÖK och svischar i väg som en virvelvind och söker efter det förlupna föremålet. Kors och tvärs, upp och ner i djupsnön, så himla roligt tycker han att det är och bra för både kropp och knopp. 
Det lustiga är att han själv påkallar att han vill göra något, sötisen och jag har inte riktigt fattat det tidigare, trög-matte. Han platsar sig själv och sitter fint och väntar tills jag kallar in honom och jag har bara undrat vad han sysslat med.....

   Bullesnok i profil :)

Om jag såg rätt så börjar det där melodifestivalseländet IGEN. Hata, allt vad "mello" innebär. Det har ju för sjutton gubbar nyss varit..........

Idag när jag skulle ha min efterlängtade sovmorgon vaknade jag 4,10 pigg som ett spigg. TYPISKT!

Trevlig helg!!