Idag blir det väldigt lite babbel.

Efter att ha gått en morgonpromenad med J & J packade jag picknickkorgen, lastade in samtliga hundar i bilen och åkte till badstället.

Det var helt, fullkomligt ljuvligt, precis vad jag behövde. Till och med hundarna verkade njuta.

  Klart bullen är på bordet. Var ska man annars ha den *hahaaa* 

   Utslagen Jamie.

   Bästa kompisarna

På eftermiddagen beslöt jag mig för att dryga ut blåbärsförrådet. Hade lovat mig själv att inte plocka så mycket eftersom det är så apjobbigt att rensa, när det rör sig om flera kilo blåbär. Jo tjena. Skulle vända tillbaka när jag fann en matta av stora, fina bär. Naturligtvis helt omöjliga att lämna. 3.5kg kom jag hem med *suck* Och lite kantareller.

När man vet var man ska titta, lyser de som små solar. Vågade inte
lämna kvar dem längre.  

Har inte orkat rensa ett endaste bär än. Blir liksom dålig i axeln bara utav att plocka dem. Och slarvat har jag gjort med allergistädningen. *fy på mig* Men det har varit en underbart skön ledig helg.

   En gruppbild lyckades jag få till. *hurra*

Tröttsamt med brygghäng tyckte bullen.  

Jaha var börjar jag idag då. Funderar på om jag ska inleda med  det positiva eller ösa av mig skiten direkt. Vänta nu, det fanns ju inget positivt, eller jo. Mitt senaste tandläkarbesök kostade bara 90:- och jag trodde hon skämtade.

Äh, lika bra att få det överstökat. Here we go......

   Det var 21 grader varmt ute när bilden togs.

Ruben fick en mystisk röd fläck på tassen, som inte liknar något annat han har, exempelvis svampen mellan tassarna. Inte kantareller där, tyvärr. Bokade tid till hans veterinär i Öjebyn, som snabbt genom en hudskrapning kunde fastställa diagnos. DEMODEX............... -  Jag kan flyga -jag kommer inte att dööö  Fan vet hur mycket man egentligen orkar ta sig igenom egentligen...

Det är alltså bara att öppna ett nytt kapitel i boken Åkommor. Och jag som inte ens orkat ta tag i kvalster biten än. Mer än städning och tvättning, har jag inte läst på överhuvudtaget och nu är det alltså dags för Demodex.

Kort bara om det jag vet. Alla hundar bär på demodexkvalster men nedsatt immunförsvar, gör att kvalstren förökar sig och ställer till hudproblem. Ruben ska behandlas med ett medel som dödar allt från hjärtmask till fiskarna i havet. Känns ju väldigt positivt att pilla på den här hunden numera. Han ska behandlas i tre månader och det ska tas nya skrapprover var fjärde vecka. Det är extra svårbehandlat, naturligtvis! Eftersom det är på tassen.

   Demodex.

Angående hans allergi, ansåg veterinären att vi citat "-bara släcker bränder" och vill sätta in vaccin. Fick order om att inleda eliminationsdieten omgående. Vilket betyder att han bara får äta sitt nya foder. Inte en brödbit eller en harlort, plättlätt. NOT!
En vecka har snart passerat, 7 kvar. Slutsats! Demodexen hänger alltså samman med hans allergi eftersom allergin ger honom nedsatt immunförsvar som i sin tur gör att demodexkvalstren kan härja fritt i hans hud.

Vi fortsätter.
Eftersom jag behöver ha Ruben under extrem uppsikt på promenaderna (inte äta djurbajs och annat yummi) så måste jag gå skilda promenader med hundarna. Vilket sanningsenligt  betyder att alla hundar inte får promenera alla dagar. Vilket i sin tur gör att Jamie och Jinx blir lite extra uppspelta när de fått stå en dag och det blir deras tur.

Det var en varm eftermiddag i veckan och jag bestämde att vi skulle åka och ta eventuellt årets sista bad. Lättklädd, iförd shorts och bikini gick jag till hagen för att hämta Jamie och Jinx. Hysteriskt glada och exalterade tar de unisont ett skutt mot mig. Jag tappar balansen och faller hejdlöst rakt bakåt i ett dike fullt av frodiga brännässlor. SKRATTA INTE!!!  Hinner tänka innan jag landar att det kanske inte är så farligt ändå. Hamnar raklång, i det relativt smala diket. När jag i vild panik försöker ta mig upp inser ju hundarna det lustiga med att matte är på marknivå och vips har jag två hundar som lyckas trycka tillbaka mig i diket. Kan erkänna att jag är på gränsen till hysterisk. Försöker få in hundarna i hagen. Får in en och den andra sticker. Får in den och den andra sticker. Hundjävel! Jag måste ha vrålat så hela byn hörde mig. Som en missil far Jamie runt på gården och vägrar komma så länge jag låter arg. Jag är fan värd en Oscarstatyett. Med världens lenaste fejkstämma lyckas jag få henne att komma och samlar sista krafterna och slänger in henne i hagen. Den som kommer sedan är en miserabel självömkande historia där jag bryter samman totalt och står lutad mot bilen och gråter så jag skakar. Tror aldrig jag känt mig så ensam i hela mitt liv eller jo det har jag. Den dagen för snart ett år sedan då jag lät Affe-fisen somna in. 

Ett av de lindrigaste ställena, ovansidan
av handleden.  

Tog Ruben med mig och åkte till badstället men nu i rent medicinskt syfte. Det svala, läs iskalla, vattnet svalkade min hund som höll på att brinna upp av alla nässlorna. Kvällen och natten blev hemsk. Jag sov inte en blund. Det kröp i skinnet. Det vibrerade som miljoner små nålspetsar och jag hade frossa. Eländig tog jag mig till jobbet nästa dag. Hade helst velat gå dit naken eftersom kläderna skavde mot kroppen.

Men ärligt med en dold kamera måste det ha sett hysteriskt lustigt ut. Fattar inte ens hur jag lyckades hamna längs med det smala diket. Fast det kanske var tur. Hade väl brutit ryggen om jag hamnat tvärs över i stället.

   En alaskan huskey, modell blå ögon och
jätteöron.

Jag börjar störa mig på kollegor som verkar tro att jag sitter på en stol, rakt upp i ner, i mitt hus, inne i skogen, glor ut genom fönstret och tycker synd om mig själv. Det gjorde jag visserligen brännässledagen men annars. NEJ! Orkar liksom inte förklara att jag har tre hundar, varav den ena har en allergi som tar massor av tid. En gård som kräver mer än jag hinner ge. Lust och längtan att orka vara mer ute i skogen. Dåligt samvete för utebliven hundträning pga tidsbrist. Jag blir fan sur på riktigt snart. - Har du några filmkanaler????  JA! Det har jag men jag är för trött för att orka se på något. Puckon!!

Äh, vad vet dom. Idag har i alla fall varit världens lataste lördag och jag har varit ute prick hela dagen och inte gjort ett skit fast jag har massor som borde göras. Jag borde ha städat. Jag borde ha plockat lite mer blåbär. Jag borde ha sytt gardiner. Jag borde ha....  Jag har bara suttit på min altan och gottat mig. Återigen, världens bästa pappa har byggt världens bästa altan.

   Ruben har koll på hur man beter sig i solsoffan.

   Älskar den här hunden (oftast)

Jag har samlat massor av vuxenpoäng de senaste dagarna. Jag har slängt grovsopor på tippen. Jag har pantat finska returflaskor (som legat i flera år) jag har pantat svenska returflaskor och jag har varit och slängt papper. Jag är SÅ stolt över mig själv.  

Tjing

Uppdaterandet börjar ju nästan bli en ful ovana. Fast jag har påbörjat inlägget redan i torsdags så det kan bli väldigt snurrigt. Stavfel och borttappade ord får ni på köpet.

Jag har varit ledig tre dagar i följd och det är säkert minst ett år sedan sist. Ja, det är sant.
Efter förra helgens "påtvingade" ledighet, som visade sig vara väldigt njutbar, ville jag till allas häpnad prova vara ledig i tre dagar. Ångrade mig redan när jag yttrat orden och fick uppriktigt lite svårt att andas.

   Jinx

Kraschade snortidigt på torsdagen. Naturligtvis vaknade jag vid 4 nästa morgon och slumrade efter det kanske 20 minuter i taget. Redan vid 4 kände jag av en gräslig huvudvärk, som för var gång jag vaknade blev värre och värre.
Klev upp, åt frukost (ute i täckjacka) proppade i mig medikamenter och åkte till stan. Huvudvärken övergick i migrän, så det var bara att åka hem och bädda ner sig. Is i nacken, is i pannan, mörkt rum, migränmedicin och sova, sova, sova. Men varje gång jag slumrade till drömde jag att jag tog en tugga mat och öppnade så klart munnen. Vilket jag även gjorde på riktigt och det fick mig att vakna. Så irriterande och framför allt sjukt. Vid 14,30 kunde jag ändå stiga upp som en relativt ny människa. Men snacka om bortkastad ledig dag.

   Från dagens promenad. Syns lite dåligt men Ruben
bär på en slags ryggsäck. Tom än så länge. Med
tiden kan man lägga i lite vikt.

Att må som man förtjänar har jag förövrigt gjort under hela veckan, mer eller mindre, och kan säga att det var ett stordåd att jag lyckades hålla mig på jobbet hela passet i måndags. *urk*
Övervägde seriöst att gå hem då jag var ytterst nära att snäsa av en kund med kommentaren - Men köp den i Kalix då, för i helvete! Den äldre herren ville liksom inte sluta gnata om tunnbrödet som minsann fanns i Kalix.
Lite kortare dagar och en stor portion envishet har dock fixat veckan.

Lördag morgon klockan sju packade jag in J och J i bilen och åkte till svampskogen/hjortronmyren. Trodde nog inte att jag skulle hitta varken det ena eller andra.
Började med att hitta en mård. Den klättrade upp i ett träd när vi kom gående. Den glodde stint på oss och jag fick känslan av att den var bra sugen på att hoppa på mig.

    En mård, enligt Google.

  
Hade inte trott att jag skulle få mer hjortron i år. Men nu kom jag hem med ytterligare 1.5 kg. Hade kunnat bli ännu mer men jag fick konkurrera med huskysarna.

   Välja bästa bären del 1

Välja bästa bären del 2 

Tror ingen plockat där sedan jag var där sist. Hur otroligt är inte det då. Och svamp hittade jag, ingen som plockat dem heller. Magiskt.

Ruben visar en av varje från helgens skörd.

   "Grisbär" men väldigt vackra.

Det är en sak att plocka och något helt annat att ta hand om eländet. Imorse stod jag och rensade upp något kilo blåbär, hjortronen och svampen. Suck, vilket tråkgöra.

Ruben i blåbärsskogen.  

 Mumsa lite blåbär. 

   Hemska knottbett efter skogsturen.

Idag, som igår har jag varit ute större delen av dagen. Har varit ljuvligt väder. Precis lagom varmt. Alla mina måltider under helgen har förtärts utomhus. Jag älskar det. Jag avgudar min altan och med mig har jag min trogna följeslagare Ruben. Älskade lilla hund.

   Är med när det vankas mat.

Håller koll så matte gör rätt drag i spelet.  

Spanar in domänerna.  

Spexar lite.  

   Eller bara myser.

Jag kan ärligt säga att jag blivit så väldigt mycket klokare den här helgen. Jag har insett saker och ting. Och allt tack vare en dröm jag hade. Den gjorde mig otroligt lättad, väldigt glad och gav mig enormt hopp för framtiden. Tänk att ens undermedvetna kan lyckas med sådana bedrifter. Jag skulle kunna göra hälften av världens psykologer arbetslösa *hahaaa*
Jag hade behövt den här drömmen redan i mars men jag var väl kanske inte redo då. Nu är jag det!

I vanlig ordning hittar man en hel massa klokskaper och mantran på Pinterest som stödjer tankebanan och liksom blir sista spiken i kistan.

Natten efter var det inte lika rosenrött och värsta skräckfilmerna rullade runt i huvudet. Kanske skulle behöva den dära psykologen i allafall *hahaaa* Hemska mardrömmar som gjorde att jag inte ville sova alls. Stackars Ruben som delar rum med mig . Jag vet att jag ropade på mamma i drömmen, så det gjorde jag säkert på riktigt också.

Alltid på en måndag och den här måndagen känns verkligen som början på något nytt
på många sätt.

Jaaaaa, det är sant. Ett nytt inlägg redan nu.

En vecka har trillat förbi igen. Hur fort kan det gå egentligen.

   Ruben delar med sig av en selfie

   Den här hunden skänker mig så mycket skratt
och glädje, trots allt det jobbiga. Han är som han är
men jag kan inte tänka mig ett liv utan honom.

Veckans absoluta höjdpunkt var i tisdags, då jag tog med mig Jamie och Jinx och sprang milen. Hurra!! Det är så länge sedan sist. Kanske två år, eller så.
Helt, ljuvligt, underbart och fruktansvärt plågsamt. Ruset varade ända till två dagar senare då jag fick träningsvärk från Mordor.
Har sprungit 6 km ett par tre gånger under sommaren men nu dängde jag alltså till med en mil. Orken finns men det blir tuffa rundor eftersom jag måste bromsa hundarna i princip hela tiden. Knäna tar stryk och låren skriker.
Har midjebälte och försöker hålla tillbaka med rumpa och mage men det är svårt.
Hade jag orkat springa längre? Svar JA. Har jag kunnat  böja vänster knä på några dagar? Svar NEJ. *grrrrrrrrrr*
Den här löprundan kanske inte går till historien som världens bästa men ändå, den värmer hjärtat och psykiskt gjorde den underverk.

   Jamie och Jinx

Vi, jag och alla hundarna åkte och badade en dag i veckan då det var lite varmare. Dock inte tillräckligt varmt tydligen. För ingen ville bada, inte ens Ruben som hittills aldrig bangat ett bad. Tre motvilliga individer som gjorde allt de kunde för att undkomma och hoppa tillbaka in i bilburarna. Muppar!

   Dom hittade stenen och alla skulle
upp på den. Bullen, stackaren var chanslös.

   Jamie var herre på täppan, som vanligt.

 
Kan vi gå till bilen nu......

   Stensur bulle efter badet som vägrade
komma ut ur bilburen.

Mina  nya "livsregler" jag satt upp fallerade redan i mitten av veckan. Jag försökte ju åtminstone.
Jag är en sån vek, vek individ. Sådant jag försöker intala mig själv att jag inte ska bry mig om, kan uppta min hjärnverksamhet sammantaget mer än en halv dag. Mupp! Neeeej. jag bryr mig verkligen inte! Eller....

Nu, äntligen har jag köpt lite uteblommor, typ två månader efter alla normala människor *hahaa* Men det här är betydligt tåligare saker än små veka putte petunior. Dessa så kallade "bollkryss" borde stå sig hela hösten om man kommer ihåg att ge dem en skvutt vatten lite då och då = svag punkt i det här hushållet.

Var till Jula och köpte solcellsbelysning.
Men Bullen är skeptisk.  

   Nya blommorna skymtar lite.

Har skaffat lite insynsskydd till altanen. Den här byn är fan skadad. Är man på gården eller inomhus glor man på alla bilar som passerar och alla bilar som passerar(förarna då naturligtvis) glor in på allas gårdar. Det är SJUKT! Efter typ 18 år har jag ännu inte vant mig eller för den delen accepterat byasyndromet. Därav insynsskydden.

   Mina sländor som lyser när det blir mörkt.

Skulle ha jobbat i helgen men min chef ansåg att jag behövde vara ledig. Vi var ganska överens fast jag velade in i det sista.  Som vanligt när jag är ledig sover jag in tre dygn på ett och har väl inte gjort en enda vettig sak varken igår eller idag.

Har ätit frukost ute på altanen både igår och idag *lycka*  Fast idag hade jag på mig täckjacka *fniss* JA! Det är sant. Det var faktiskt inte mer än 13 grader och blåste men solen var ju framme. Under dagen blev det varmt och åtminstone Puben myste i solen. Var och plockade något kilo blåbär som nu ligger i kylen och väntar på rensning *tråååååk*

   Frulle på altanen.

   Min lilla soldyrkare, utan öron.

Igår fick jag bli lite bekymrad för bullen som under vår svamprunda blivit biten/stucken av något. Underläppen svullnade upp likt en pingisboll och han hade ett litet hål som vätskade. Tyckte det var svullet runt om hela munnen men är lite osäker där. Idag är dock svullnaden helt borta. Pust. Man är ju lite extra bekymrad för honom i och med alla hans allergisymptom.  Lille gris...

   Senaste skörden av svamp.

   Det är verkligen rekord i år för kantarellerna.

Dagen i dag avrundades med städning, tvättning av alla filtar och bad av hund. Ruben allergi börjar bli sämre igen och svampen i tassarna och höger öra är på väg tillbaka. Never ending story. 

 Spanaren på Keräsjoki street.   

Imorgon är det måndag och då stryks allt det som varit. Gamla synder blir förlåtna och man får börja om på nytt. Man får en ny chans att göra allting rätt. Alltid på en måndag. Lycka till!

Jag har påbörjat så många inlägg som inte kommit längre än till sparat bland word dokumenten. Gör ett nytt försök idag då.

Börjar bakifrån, alltså idag då och kan meddela jag strax efter kl 8 imorse befann mig på hjortronmyren.
Nära 3.5 kg hjortron kom jag hem med. Fick en prischock för någon månad sedan då jag köpte en pytteliten låda hjortron från frysdisken på Ica, då jag tömt mitt gamla förråd i frysen. 75 spänn för ynka 250g. Hutlöst! Tänkte nästan lämna tillbaka den.

Att lulla på i skogen utan hundar är inte bara trist och meningslöst. Det är ta mig sjutton till och med lite läbbigt. Speciellt när man går och funderar på stora stygga björnar och naturligtvis hittar bajs mitt på stigen där man går. Jag är ingen expert på bajs. Men jag har hört att björnspillning ska se ut som en limpa. I form av brödansvarig på Ica kan jag definitivt få formatet på denna bajs till en limpa. Men som sagt, det kan ju vara bajs från ungefär vad eller vem som helst. Jag är dock oskyldig.

   Kan det vara björnspillning...

   Dagens skörd.

På gårdagens oplanerade kvällspromenad med hundarna  hittade jag både hjortron och kantareller. Rekordskörd för svampen dessutom. Hittade så mycket svamp att jag var tvungen att gå hem och hämta en större påse. Det ni. Så nu finns det drygt 4 kg hjortron i frysen och 400 gr svamp i kylen. Nice. Nu är det dags för blåbär också men de är ju så aptråkiga att plocka.

   Japp, kantareller.

  Lördagens skörd.

   Naturens perfektion.

Det mörknar om kvällarna nu och igår fick jag tända lite fönsterlampor. Det börjar bli höst. Jag gillar ju hösten så det är väl inget problem. Fast ändå... Det känns lite tidigt. Jag hade så gärna velat ha sol i helgen som var, då jag var ledig. Jag ville sitta på min fina altan och grilla i min nya gasolgrill. Min altan är absolut bästa stället i hela huset och jag har redan, trots murket väder, suttit ute och käkat fler gånger än jag gjort sammantaget på en herrans massa år.

   Bullen har en alldeles egen soffa på altanen.

Jag har ju alltså investerat i en gasolgrill och det är med hatkärlek jag grillar min mat på den. I mitt tycke är det elementvarning på gasolgrillar. Är det inte riktig eld så är det inte grillat. Det vill säga, man kan lika gärna lägga korven på ett element och vänta på att den blir varm. Men det är väldigt praktiskt med gasolgrill, det erkänner jag. Fast jag är rädd varje gång jag använder den.

Brudarna, Jamie och Jinx löper för första gången och Bullen reagerar inte alls, tack och bock till hormon chippet. Hade alla tre lös härom dagen och alla tre drog, med Jamie, ledaren, i spetsen. Ropade och de kom tillbaka, bullen dock sent omsider. Han vill så mycket och inser inte att hans korta, små ben inte hinner med. Kopplade Ruben men de andra drog igen. Vrålade och skrek, ingen kom. Tillslut kom ändå Jinx, underbara lilla Jinx. Kopplade henne och fortsatte vråla efter Jamie. Beslöt mig för att gå hem och droppa av bullen som blev uppäten av all ohyra i skogen. Då, plötsligt beslöt sig fröken Jamie för att återvända. Puh, hann tänka tusen tankar.

   The gang.

   Jinx

Bullen är inte kry. Förutom sin allergi har han något i magen som gör att han får typ kramper. Har redan utnyttjat en akuttid på djursjukhuset. Inget klokare, bara fattigare.

   Bullen spexar i väntrummet på djursjukhuset.

   Någon har tuggat sönder sitt halsband.

Någon är sugen på att baka.  

Någon har parkerat rumpan i matskålen.  

     Någon är trött

I övrigt är det si och så med det mesta. Något har ändrats och förändringar man inte själv kan påverka eller styra är inte alltid uppskattade. Den här ändringen suger fett och jag kan inte göra ett skit åt det. Besviken och lite bitter. Men vad hjälper det.
Någon skulle behöva ruska om mig rejält. Men nu får jag ta mig själv i nacken och det omgående. Åh, vad korkad jag varit.

Ny vecka, nya möjligheter, nya förutsättningar. Tilltufsad men fast besluten, då kör vi!