Jaaaaa, det är sant. Ett nytt inlägg redan nu.

En vecka har trillat förbi igen. Hur fort kan det gå egentligen.

   Ruben delar med sig av en selfie

   Den här hunden skänker mig så mycket skratt
och glädje, trots allt det jobbiga. Han är som han är
men jag kan inte tänka mig ett liv utan honom.

Veckans absoluta höjdpunkt var i tisdags, då jag tog med mig Jamie och Jinx och sprang milen. Hurra!! Det är så länge sedan sist. Kanske två år, eller så.
Helt, ljuvligt, underbart och fruktansvärt plågsamt. Ruset varade ända till två dagar senare då jag fick träningsvärk från Mordor.
Har sprungit 6 km ett par tre gånger under sommaren men nu dängde jag alltså till med en mil. Orken finns men det blir tuffa rundor eftersom jag måste bromsa hundarna i princip hela tiden. Knäna tar stryk och låren skriker.
Har midjebälte och försöker hålla tillbaka med rumpa och mage men det är svårt.
Hade jag orkat springa längre? Svar JA. Har jag kunnat  böja vänster knä på några dagar? Svar NEJ. *grrrrrrrrrr*
Den här löprundan kanske inte går till historien som världens bästa men ändå, den värmer hjärtat och psykiskt gjorde den underverk.

   Jamie och Jinx

Vi, jag och alla hundarna åkte och badade en dag i veckan då det var lite varmare. Dock inte tillräckligt varmt tydligen. För ingen ville bada, inte ens Ruben som hittills aldrig bangat ett bad. Tre motvilliga individer som gjorde allt de kunde för att undkomma och hoppa tillbaka in i bilburarna. Muppar!

   Dom hittade stenen och alla skulle
upp på den. Bullen, stackaren var chanslös.

   Jamie var herre på täppan, som vanligt.

 
Kan vi gå till bilen nu......

   Stensur bulle efter badet som vägrade
komma ut ur bilburen.

Mina  nya "livsregler" jag satt upp fallerade redan i mitten av veckan. Jag försökte ju åtminstone.
Jag är en sån vek, vek individ. Sådant jag försöker intala mig själv att jag inte ska bry mig om, kan uppta min hjärnverksamhet sammantaget mer än en halv dag. Mupp! Neeeej. jag bryr mig verkligen inte! Eller....

Nu, äntligen har jag köpt lite uteblommor, typ två månader efter alla normala människor *hahaa* Men det här är betydligt tåligare saker än små veka putte petunior. Dessa så kallade "bollkryss" borde stå sig hela hösten om man kommer ihåg att ge dem en skvutt vatten lite då och då = svag punkt i det här hushållet.

Var till Jula och köpte solcellsbelysning.
Men Bullen är skeptisk.  

   Nya blommorna skymtar lite.

Har skaffat lite insynsskydd till altanen. Den här byn är fan skadad. Är man på gården eller inomhus glor man på alla bilar som passerar och alla bilar som passerar(förarna då naturligtvis) glor in på allas gårdar. Det är SJUKT! Efter typ 18 år har jag ännu inte vant mig eller för den delen accepterat byasyndromet. Därav insynsskydden.

   Mina sländor som lyser när det blir mörkt.

Skulle ha jobbat i helgen men min chef ansåg att jag behövde vara ledig. Vi var ganska överens fast jag velade in i det sista.  Som vanligt när jag är ledig sover jag in tre dygn på ett och har väl inte gjort en enda vettig sak varken igår eller idag.

Har ätit frukost ute på altanen både igår och idag *lycka*  Fast idag hade jag på mig täckjacka *fniss* JA! Det är sant. Det var faktiskt inte mer än 13 grader och blåste men solen var ju framme. Under dagen blev det varmt och åtminstone Puben myste i solen. Var och plockade något kilo blåbär som nu ligger i kylen och väntar på rensning *tråååååk*

   Frulle på altanen.

   Min lilla soldyrkare, utan öron.

Igår fick jag bli lite bekymrad för bullen som under vår svamprunda blivit biten/stucken av något. Underläppen svullnade upp likt en pingisboll och han hade ett litet hål som vätskade. Tyckte det var svullet runt om hela munnen men är lite osäker där. Idag är dock svullnaden helt borta. Pust. Man är ju lite extra bekymrad för honom i och med alla hans allergisymptom.  Lille gris...

   Senaste skörden av svamp.

   Det är verkligen rekord i år för kantarellerna.

Dagen i dag avrundades med städning, tvättning av alla filtar och bad av hund. Ruben allergi börjar bli sämre igen och svampen i tassarna och höger öra är på väg tillbaka. Never ending story. 

 Spanaren på Keräsjoki street.   

Imorgon är det måndag och då stryks allt det som varit. Gamla synder blir förlåtna och man får börja om på nytt. Man får en ny chans att göra allting rätt. Alltid på en måndag. Lycka till!