Det höll nästan på att inte bli något spår igår. Latmasken var stark och envis men så vid 19.30 blev jag iallafall avmaskad och jag la ett kort spår åt Piraffen, praktiskt taget runt knuten, vilket är fördelen med att ha hus i skogen.

Eftersom jag inte är så förtjust i att lägga en massa mat i spåret beslöt jag mig för att varva spåret med korv, dra leksak och ingenting alls och det blev ca 20 minuters liggetid.

Jag tror att ett litet ljus börjar gå upp för lilleman. Han virrade ut rejält åt ena sidan, upptäckte att något inte stämde, kopplade på nosen och tog upp spåret på nytt, klockrent. Hurra, vad matte blev glad. 

Men jag måste hitta på något med spårslutet eftersom det inte verkar vara riktigt intressant. Leksaken var bara blaha, blaha och det gottat som var i burken var väl ok men inte mer än så.

Innan spåret fick han en liten promenad med mycket lösspring. Jisses vad han kutade och utförde tvärvändningar på en femöring.

                                             En svävande Piraff!

Tänk vad snabbt det plötsligt gått, från att han fått några minuter i frihet till hela promenader av självständighet.

Kallas detta för att ta kontakt, matte ?

Hade med mig bamse kameran på promenaden men vad hjälper det när man inte hinner trycka på knappen innan hunden försvinner ur fokuseringsrutan. Några bilder lyckades jag få till iallafall.

   Vit som snön och brun som sanden, det är Affe det.

 Fullt ös, jag kommer matte!   

Sniffeli sniff.

 Så mycket dofter, hur ska jag hinna med alla?

 När jag är stilla i tre sekuder hinner matte ta rätt bra bilder.

 Över stock och sten och under gren, är inga problem längre för Affes ben.  Rimmet är ju sååå fyndigt, eller hur?

Idag är jag faktiskt ledig, hela långa dagen och har egentligen en massa ”måsten och borde” att göra (städning och fönsterputsning mm)

Men jag tror att jag skippar dem och ägnar mig helhjärtat åt mina fyrbeningar istället.

Affe ska få sig ett spår idag med, bäst att smida medan järnet är varmt.

Dagens spår ska bli lite längre och med en älgskank, om jag hittar någon i frysboxen.

Lilla fröken ”solfläcksuppletare” kanske också får sig ett spår. Hon är inte så road av sådant men drar man någon av hennes älskade pipisar i spåret brukar det uppbåda lite motivation.

Inledningsvis ska jag nu iallafall börja med att hänga ut en omgång från tvättmaskinen i det vackra vårvädret. Det luktar ju så ljuvligt när tvätten fått torka utomhus.

Ha en underbar fredag.

 

Linda + schäferligan

29 april 2011 11:59

Vilka härliga bilder & vad han har vuxit sen jag såg honom sist (som valp).. =/
Vill åxå spåra! Får kanske försöka leta fram nåt ställe i helgen. Men det härliga vädret förbyts väl till mulet och regn lagom tills man slutar och ska hem. ;)

Klart 4-beningar går före "måsten & borden", de gör de jämt!! ;) :D

Ha en supertrevlig helg!!

 

Jenny

30 april 2011 16:33

Linda.
Han har vuxit som ogräs och är ju stora killen nu. Fast inte i knoppen ;)

Det är lite jobbigt så länge man måste leta spårmark, men snart slipper vi det. Då kommer det andra bekymmret istället, myggen :(

Jag hoppas vi kan samla ihop spårnördsgänget någon/några gång/gånger nu under säsongen, det skulle vara så himla roligt att träffas :)Spåra, surra och fika, det är grejer det :)

Det blev ingen städning eller andra måsten igår ;) Fyrbeningarna vann och det blev skogspromenader istället.

Ha det så gott.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...