Såg när jag tittade tillbaks i tidigare blogginlägg att jag haft bloggen i TRE år, vart har tiden tagit vägen. Och eftersom jag de två föregående åren bloggat just på denna dag kände jag mig lite tvungen att vara min vana trogen.  Varför just denna dag då? Jo om prick och precis 1 månad är det julafton, kul va?

Minns inte om det var förra året eller året innan som jag inhandlade en flaska av Blossas årsglögg  (en speciell ny smak varje år) Den jag köpte då hade smak av blåbär och var så urbota dålig    att den hamnade i vasken, blä. I år har glöggen smak av saffran och det kan ju inte vara dåligt så igår inköptes en sådan. Har öppnat korken, sniffat och smakat lite på fingret av den gyllene vätskan och det bådar gott. Om inte annat är flaska som vanligt jättefin.

Ensamhetstränar Piraff för fullt, dock med varierande resultat. Minst 90 minuter försöker jag ha honom ensam nu och den tiden fördriver jag i stan. Det är jättekul, ända tills det är tomt i plånboken. Är less på svenska sidan så nu har jag sökt mig till, vad sjutton heter det nu? På gränsen? Nå det stora shopping centrat på finska sidan och där hann jag bara med H&M. Några ”bra ha” saker fick naturligtvis följa med hem.

För att ha lite koll på den lille spjuvern (Affe) när jag är hemifrån riggar jag datorns web kamera och spelar in hans göromål. Högst intressant och hade jag inte gjort det hade jag aldrig anat att han lever rövare här, vilket egentligen hade varit betydligt behagligare för mitt sinne. Ve den som tipsade mig om detta.

Han skäller så till den mild grad. Han skäller så mycket att han ramlar om kull och detta kryddas i mellan åt med lite yl i ackompanjemang med Fanny. Tur att vi bor i hus. Han är tyst så länge det finns något ätbart i kongen. Fast nu ska jag vara ärlig, han skäller inte hela tiden, han sitter/ligger och lyssnar och någon gång har han lagt ner huvudet så det kanske finns hopp.

Jag har ökat på hans promenader ganska markant, i syfte att tömma lite energi och så klart börja bygga upp hans kropp. Svårt att säga om han har ont, jag har inte gett metacam sedan han var dålig i magen. Men det känns plötsligt lite hoppfullt igen.

 

Majsan

24 november 2010 21:35

Oj vilken ångest jag börjar få, har förträngt allt vad julklappar heter när vi har det som det är!!
Har ett svagt minne att vi pratade om webbcam när du besökte oss :/ hoppas att den hjälper dig iaf :)
Kram M o L

http://lillalucas.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...