Jag vet, en förskräcklig rubrik, men vi kommer till det, längre ner.....

Saknat mig?  Jag vet att åtminstone några har gjort det. Angående stiltjen på bloggen då?  Jag har inte haft och har egentligen inte nu heller något roligt att dela med mig av. Vem vill läsa om tråk, tråk och åter tråk..... 
Men förutom då en massa strössel (översatt tråk) har jag fått en ansvarsroll på jobbet och därmed en hel massa extra timmar. Jag är mer död än levande på eftermiddagarna och kvällarna, och för jobbigt att trycka på on-knappen på datorn.
Har tidigare valt att inte jobba heltid eftersom jag har stora problem med värk i kroppen. Nu, i och med mitt nya ansvarsområde krävs i princip full arbetstid och helst lite till känns det som.  Mina dagar börjar tidigt och än tidigare kommer att bli när vi framöver får nya öppettider. Men jag trivs som fisken i vattnet och det är kul att gå till jobbet varje dag. Det ni, hur många av er kan säga samma sak om ert jobb. Men ont det har jag, inget snack om saken. Men när allt är roligt går det alltid betydligt lättare.

   Alltid hungrig...

Fördelen med att börja tidigt är så klart att man är hemma tidigt. Så fort jag kommer hem laddar jag om för dagens absoluta höjdpunkt som är hundpromenaden. Affe som har lite svårt att "leka" med andra hundar har gjort enorma framsteg och istället för hans envetna skällande och rivande i kinden, har han nu insett tjusningen med kapplöpning och brottning. De börjar ha allt mer skoj tillsammans utomhus Affe och Ruben. Idag blev jag alldeles varm i hjärtat när de rasade omkring i snön som två tokar.   

   Affe spanar in naturprogram på TV.
En äckelpäckel orm fångade hans
intresse.

   Husse försöker "jobba" vid datorn men Ruben
har andra önskemål. Den skallen måste vara
gjord av betong.

   Förlängd tunga.

Ruben har varit iväg till Oulu på MRI, magnetröntgen. Något utlåtande på detta har vi dock ännu inte fått.

   MRI'n skedde på ett "människosjukhus" och vi
gömdes undan bakom några skärmar. Människor
röntgades fram till kl 15 och efter det var det djurens
tur. Hade aldrig gått i Sverige. Men i Finland är allt
möjligt, tydligen och jag är så
tacksam. Sparade in minst
180 mils resande för min och Rubens del.

   En sövd Ruben, inne i MRI-maskinen.

Så, nu vet ni åtminstone att vi lever.

Avslutningsvis kan vi väl leka leken, Gissa bajset, snälla???

  
Vilket djur tillhör detta??