Så var man Jens igen. Det är min sambos benämning på mig när frisyren blir (för) kort. Det blev både kortare och tunnare den här gången. Känns ovant men jag vet ju att det växer snabbt ut igen.

I övrigt lider jag av ett nytt bekymmer. Jag har blivit för frispråkig och ur min trut kan det komma precis vilka grodor som helst. Igår kallade jag en högre banktjänsteman för apa under samtalets gång. Jag kommenterade en keps i onsdags, med ett otäckt AIK emblem. Han som bar den visade sig vara polis. Och till kunden som klagade på att vi inte hade lika god korv som IKEA sa jag - Men den verkar slinka ner i allafall.

Tig min mun så får du socker =)