Det blir en kortis idag. Jag har en axel som behöver amputeras IGEN och en huvudvärk som jag antagligen fått för mina synder. Det är snudd på kritiskt när inte mindre än två av "brödkillarna" kommenterade mitt "låga" väsen. Tyckte visserligen inte själv att jag betedde mig annorlunda än jag brukar men det gjorde jag uppenbarligen.

Affe och Ruben är promenerade, jämten Lotta har fått sitt, valparna är mätta och nöjda och de tre jämtarna ute i sina hagar är nog också rätt tillfreds. Och jag, jag  bara sitter här och lyssnar till regnet som piskar mot plåttaket, mycket nöjd att jag hann göra allt promenerande innan skyfallet inleddes. Allt vore så bra förutom den satans axeln då och förstås lite trötthet. 04.15 har klockan ringt hela veckan.

   Lottas valpar. 1 vecka på lördag.

   Den som gapar efter mycket......

 
Jag kommer gå tillbaka till att jobba helg igen. Det har jag väl egentligen gjort hela tiden, fast ändå inte. Jag har tagit semester, bytt och haft mig eftersom sambo jobbar på annan ort och ofta har hans jobbhelg sammanfallit med min, vilket skapar megahundbekymmer. Men tack vare ett perfekt upplägg och antagligen världens bästa arbetsgivare kommer det i framtiden inte att vara ett problem. Jag har dessutom absolut inget emot att jobba helg så jag är superglad att det kunde lösa sig så perfekt.

Nu går skam på torra land. Tro det eller ej, jag och Ruben har börjat utställningsträna. Helt ärligt blev vi faktiskt tvingade in i ringen igår på brukshundsklubben.  Jag tycker ju utställningen är fjanteri på hög nivå. Men nu funderar jag faktiskt på att ställa upp i en internationell utställning under sommaren. Han fick så mycket beröm igår och hon trodde vi hade fina chanser, så varför inte....

   Stanna kvar.

Tjing...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...