Jepp, igår blev det spårpremiär för i år och det var helt underbart. Samma pirr och förväntningar som tidigare, ingenting hade mattats av varken hos mig eller Emil =)

Lena hade lagt ett superroligt spår åt oss som gick i flera olika terränger, exempelvis på snö och det var helt nytt för Emil. Har virrade lite på vissa ställen men han löste det och tog upp spåret igen. Han såg så stolt ut efteråt och han var en lycklig hund hela kvällen. Måste komma ihåg att "kompensera" Lena för strumpan som Emil demolerade i spårslutet =) Det var en lånestrumpa och när Emil gjort sitt liknade det inte en strumpa längre.

Lenas vovva fick ett spår lagt av mig. Men det märks att man "rostar" som spårläggare under vinterhalvåret. Det blev ett lite underligt spår där jag till och med var in en bit på en villatomt och traskade, fy på mig. Men vovvan löste mina klantigheter mycket väl.

Försöker köra lite träning/aktivering varje kväll med Emil nu. Äntligen har jag hittat två nya aktiveringsspel att roa oss med och som ger lite mer utmaning. Kan kan riktigt se hur lilla Emilhjärnan skrynklas ihop i djupa veck när han försöker klura ut hur man ska få ut mällan från lådan, som inte går att klösa upp med hjälp av tassen =) 

Avslutningsvis kan jag konstatera att kladdkakemuffins kanske inte ska fyllas med marshmallows som extra piff, de kanske inte heller ska gräddas längre än vad det står i receptet och man bör nog inte äta dom med människor man inte känner för det är ingen vacker syn och dessutom bör man kolla upp så att gästen inte har problem med plomber eller löständer.

Ha det gott.

 

Lena, Kila, Pirra

23 april 2009 11:32

Kila tackar för spåret, ost och leksaker är det bästa som kan finnas i ett spår! Bjuder så gärna Emil på en udda strumpa, såna spar jag enbart för att små hundar ska få leka med dem ;) Och muffinsen var jättegod! Bara lite svårt med bordsskicket när man grävde ur den ur formen och slickade fingrarna, men så pryda är vi ju inte väl...? ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...