Med nästan två timmars liggtid och nu var det gas, gas, gas. Linan brände i händerna och naturligtvis pallade inte knäet för sådant tempo. Pladusk som en pannkaka låg jag på marken, under en gran och insnurrad i linan. Åh vad roligt, vad gör du matte undrade Emil som avbröt spårandet och kom fram och pussade mig i ansiktet =)

Denna första del skedde nästan helt i motvind och han lyckades missa så gott som alla Frolicar, vinklarna tog han däremot riktigt fint. Borde ha lagt någon Frolic redan i inledningen men tyvärr är minnet inte vad det borde vara. 

Emils hatobjekt, spår som går på väg (idag var det en sandväg) vållade inga bekymmer. Resten av spåret skedde i medvind och lite fuktigare terräng. Nu hittade han frolicar, spårslut, yihaaaa samt spårade i lugnare tempo (antagligen trött)

Hmm, det slog mig just att är man inte spårnörd (som jag råkar vara) så är ju ovanstående information totalt ointressant och ovidkommande =)

Och gillar man inte kantareller så bryr man sig inte ett skvatt om att min pappa skickat upp nästan två kilo till av dessa gyllengula delikatesser =) En stor del av dessa befinner sig redan i magen och några andra tillsammans med en stor laddning älgköttfärssås.

 

Lena, Kila, Pirra

25 augusti 2009 21:22

Hmm... men nu råkar det ju vara så att minst en av dina bloggläsare är total spårnörd, så det var förstås otroligt relevant och intressant information! =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...