Med nästan två timmars liggtid och nu var det gas, gas, gas. Linan brände i händerna och naturligtvis pallade inte knäet för sådant tempo. Pladusk som en pannkaka låg jag på marken, under en gran och insnurrad i linan. Åh vad roligt, vad gör du matte undrade Emil som avbröt spårandet och kom fram och pussade mig i ansiktet =)

Denna första del skedde nästan helt i motvind och han lyckades missa så gott som alla Frolicar, vinklarna tog han däremot riktigt fint. Borde ha lagt någon Frolic redan i inledningen men tyvärr är minnet inte vad det borde vara. 

Emils hatobjekt, spår som går på väg (idag var det en sandväg) vållade inga bekymmer. Resten av spåret skedde i medvind och lite fuktigare terräng. Nu hittade han frolicar, spårslut, yihaaaa samt spårade i lugnare tempo (antagligen trött)

Hmm, det slog mig just att är man inte spårnörd (som jag råkar vara) så är ju ovanstående information totalt ointressant och ovidkommande =)

Och gillar man inte kantareller så bryr man sig inte ett skvatt om att min pappa skickat upp nästan två kilo till av dessa gyllengula delikatesser =) En stor del av dessa befinner sig redan i magen och några andra tillsammans med en stor laddning älgköttfärssås.