Igår var som sagt sista lediga dagen innan jul och klockan ringde vid 6 tiden, uppe med tuppen thats me. Dagen rullade på i ett rasande tempo och ännu halv tio på kvällen höll jag på att dona med än det ena, än det andra, allt med tanken det jag gör idag behöver jag inte göra imorgon (läs idag)

Måttligt roade fotomodeller

Alltså, näääär kommer den där tomten då?

I och med gårdagens effektivitet är numera sillen inlagd, köttbullarna stekta och pepparkakorna bakade (delvis iallafall, för satan vad det blir mycket deg när man tillverkar sin egen)

Trååååkigt matte!  

Bäst på hela dagen var de välbehövliga hundpromenaderna och lyxen att hinna gå med hundarna var för sig. Affe fick för första gången på kanske två månader springa lös och gissa om det var sprutt i de små benen, terrierbryt på hög nivå och när han kutar försvinner benen liksom in  under honom, svårt att förklarar men lycklig var han och trött blev han. Fanny min lilla skrutta fick också springa lös och jag måste säga det (har sagt det förut) att  något har jag iallafall gjort rätt med den hunden. Hon kan vara lös hela vägen både bort och hem, hon sticker inte utan håller sig på behörigt avstånd, kommer när man ropar osv.  

Oemotståndlig boll på luvan  

Årets upplaga av hundjulkorten är nu fixade efter en hel del trixande (vitsiga jag) Men det är SVÅRT att få två hundar att enas på samma bild när de är utstyrda i julmundering. Affe var fixerad av bollen på Fannys tomteluva och hon arg som ett bi när han blev för närgången, bra träning för mina nerver och för hundarna. Bilderna ni ser i dagens inlägg är lite bevis från gårdagens mer eller mindre lyckade fotosession :)

                                                 Fanny leker tittut bakom tomteluvan :)

  
Från oss till er: