Var på ett fullkomligt meningslöst återbesök med Affen på djursjukhuset igår morse. Det veterinären såg i hans hals hade jag kunnat se hemma, dvs. ingenting. Eftersom han är så överenergisk (underdrift) är det i princip omöjligt att se något överhuvudtaget i vaket tillstånd. Då jag ska låta göra en munsanering om några veckor ville de inte söva honom i onödan. Naturligtvis inget jag motsätter mig MEN 30 mil är mycket för ingenting. Dessutom kostade det 450:- för att ta mig i hand och fråga hur det hade gått med läkningen. Vi hade i allfall lyxen att få ha privatchaufför i form av husse på vår resa till Luleå. Och tur var väl det för vädrets makter var inte med oss. Under natten hade det fallit minst en decimeter snö och bitvis var det riktigt eländigt väglag.

Den lilla yttepytte gnutta tjusning jag kände över den nyanlända snön är som bortblåst. Lite, var fint men när lite blir massor känner jag enbart avsky. I skrivande ögonblick föräras jag av ytterligare norrlandsmögel (snö) och inte verkar det avta heller. Strömmen envisas med att försvinna med jämna mellanrum så det tänkta lussebaket får vackert vänta. Skottat snö har jag gjort idag så det står härliga till, avskyr att skotta.

Det är en fördel att vara bra på mycket och under torsdagens arbetspass utvidgade jag min meritlista ytterligare. Fast jag vete sjutton om jag kan dra någon fördel av denna nyvunna merit. Det skulle vara som inbrottstjuv då i sådana fall.

Vad har jag lärt mig då? Jo, jag vet numera exakt hur man pillar lös en scanner (shop express) från laddningsväggen. Detta med enbart hjälp av ett bågfilsblad. Ni måtro att kunderna som kom in på sena kvällskvisten såg förvånade ut när en Ica-personal stod med bågfilsbladet i högsta hugg.  Minen på speciellt en av kunderna var outgrundlig och helt obetalbar.

I övrigt har det sista tiden poppat ut så ofantligt många grodor ur den här lilla munnen. Jag hinner inte ens reagera så är det försent *Quäääck*. Sedan får man vara äckligt övertrevlig för att kompensera övertrampet. Absolut inga elaka saker men alltför mycket svar på tal, så att säga. Tig min mun så får du socker.

Tog fram almanackan och räknade lediga dagar innan jul och kunde konstatera de var ytterst få. Jag har tagit på mig extra dagar samt förlängt många mina pass. Julafton lär i och med detta sluta som vanligt, krasch i soffan med en julmatsstinn jättemage.

När jag ändå är inne på det här med julen kan jag låta meddela att jag tänker skippa det här med julklappar i år. Inte helt och hållet men listan har minimerats och jag håller mig till de absolut mest närstående.  Ett stressmoment mindre och ganska skönt faktiskt.

Nu sitter jag och väntar på matleverans. Eftersom strömmen är ostabil har sambo åkt till stan för att hämta ”låda” En frigolitbox fylld till bredden med strips, kebabkött och vitlöksgojja. Så slabbigt men så gott och framför allt så nyttigt.

Tjuvtänder tredje adventljuset redan idag

 
Ha det gott.