Jag är med bulle, jag är med bulle, jag är med bulle, jag är med bulle, jag är med bulle!!!!

Förtydligande: Jag har nu i mitt hem en livslevande liten bullterrier, av modellen miniatyr, för att vara exakt.

Igår hämtade vi hem honom, vår lilla Igor eller Ruben, kärt barn har många namn och jag har inte kunnat bestämma mig än *skäms*

Jag är pendlar mellan lycka och panik. Herregud vad har jag gett mig på..... Hur ska jag lyckas manövrera detta då.....

Han verkar vara en trygg  och stabil liten kille. Han har inte sagt ett knyst och inte en gång har han letat efter sina syskon. Första natten sov han från 23-06 *wow*

    Fina, glada, underbara Stina, Ruben/Igors mamma.

  
Stina i full karriär mot havet.

 
Kast bollen då, kasta bollen då...

 
Styvmamma Becky och lite syskon.

   Naminami.

 Premiärmötet med älskade lilla Affe-fisen gick bra. Affe har ju en tendens att stressa upp sig och stundvis var de rätt galna bägge två. Valpen hade svårt att komma till ro och blev likt ett övertrött barn. Jag fick ta honom i famnen och lugna honom. Idag har han kunnat lägga sig i korgen och somna  på egenhand flera gånger. Så det kan väl inte kännas annat än lovande. Affe är också betydligt lugnare.

   En liten stund idag såg det ut så här. Vilken lycka.

Nu är min hemlighet inte hemlig längre