Lugnet och tystnaden börjar åter lägga sig i Keräsjokiskogarna, tack gode gud för det.
Det var nog på fjunet att jag överlevde detta. Ni kan absolut INTE i Er vildaste fantasi föreställa er hur mycket det är att göra (på egen hand) med 16 hundar, varav 13 av dem är totalt, fullkomligt oregerliga.

   Affe fick en ny pipis.

   Som fortfarande är hel, otroligt nog.

 
Min lilla mammis har under den gångna veckan varit på besök, välkommen till helvetet, säger jag bara (stackars mamma) Torka kiss och bajs, fånga rymmarvalpar och lyssna på ylande sällskapstörstande puppisar är numera vardagsmat för henne.

   Min lilla Affe-fis, även kallad
lycko-fisen :-)

   Affe & Effa

   -Tror du, farbror Affe, att jag behöver gurgla med munvatten?

Valpköpare från när och fjärran har besökt oss och en efter en droppar nu valparna av och flyttar till sina nya hem och jag har minsann gråtit en skvätt för varenda en. *hehe*

Effa 

Jag tror Affe njuter lika mycket som jag av det nya lugnet. Både han och jag är levande bevis på att det visst kan bli FÖR MYCKET det goda. Han har matkrånglat kopiöst, varit rätt orolig och haft svårt att komma till ro, stackaren. Men har ändå skött sig exemplariskt, lilla gosingen. Och jag för min del har varit på ett gräsligt humör. JA JA, gräsligare än vanligt, DÅ! Vet att sambo ändå kommenterat det.

Lite ledsen är jag faktiskt över vårens framfart.  För helt plötsligt försvann både promenadvägar och skidspår. Nu är jag förvisad till hårda asfalten, något mina benhinnor och knä inte alls gillar. Premiär gick med jämtarna längs Keräsjokivägen idag och de verkade lika uttråkade som jag.

   Kikka & Lotta

Dessa hundsängar hittade jag i en affär på finska sidan. Hutlöst dyra men klart hunden ska ha en skinnfåtölj, eller hur?

   Prinsessan Fanny hade passat i denna.

    Fina va?

Ska naturligtvis ta lite mer valpbilder, på de som finns kvar, så försök härda ut. Här kommer en liten filmsnutt på de små liven ute i snön.