Tyst som i graven är det nu här i huset och ute i hundgårdarna. Plötsligt tickar köksklockan så högt, har den alltid gjort det.....

Hemma just nu är, förutom jag då, Affe och mamma-jämtarna. Lilla fröken (H)effa klump har fått åka på "dagis" några dagar medan sambo och jag arbetar. Varken jag eller Affe sörjer detta, hur hemskt det än låter. Till helgen är hon tillbaka igen, full ös medvetslös...

   Effa.

   Frost, numera norrman :)

Fullt ös, medvetslös var det förövrigt härom dagen då Effa och Frost hade lekstuga med Affe. Jösses vilket race vi hade här inne. Försökte fota lite men hur lätt är det när objekten inte är stilla mer än i en hundradels sekund.

   Tre rumpor som hittat något spännande.

   Na nannna naaaa naaaa, ni kan inte ta mig.

   Vad gör du där? Har matte sagt att man får lov att ligga
på bordsskivan?

   Bra ställe tyckte Effa.

Hmmm, en till som tänker beträda bordet.

   Affe har under sina tre år ALDRIG kommit på att ligga där,
tills nu då.

   Min tokiga terrier :)

   Lite låg sitthöjd bara.

   Effa hjälper matte att städa.

Jag vill inte på något sätt få er att spy upp frukosten eller tappa matlusten för resten av dagen men jag måste bara få visa en bild på min fot.

Sambos kommentar när jag drog av mig strumpan  - Fy fan, det ser ut som dina fötter varit döda i två veckor. Grejen är att jag ALLTID har extremt fula fötter, raspiga och jävliga. För en tid sedan investerade jag i något som hette Baby foot. Vilket är en slags strumpa innehållandes ett medel som skulle få den fula, döda huden att falla av successivt under 2-3 veckor.

Hände inte ett skit och jag förkastade det hela som båg tills jag upptäckte den mjälliknande substansen på toagolvet. Oboy, det fungerar. Men som de såg ut mina små fossingar och plötsligt blev jag varse om den stundande magnetröntgen av mitt knä (igår tisdag) -Tänk om jag måste ta av mig strumporna och de ser mina skorvfötter!! Panik, fort fram med filen och fixa till dem (vilket man nog inte ska göra men detta var ju en krissituation) Nu behövde jag inte ta av mig strumporna vilket nästan var synd och skam när de blivit så fina.

   Mina babyfötter ;)

Förövrigt kan jag berätta att jag körde bil i fyra timmar (totalt) igår för att ta mig till magnetröntgen i Piteå, en röntgen som tog drygt 30 minuter. Usch säger jag bara men tackar min lyckliga stjärna att svärmor kunde följa med som sällskap och moraliskt stöd.

   Soligt och vackert i måndags och antagligen absolut sista gången
för säsongen som det gick att ta sig fram på skaren.

Ni håller väl koll på att det är julafton
om 8 månader