Fick information i veckan som egentligen inte alls var rolig. Faktiskt helt igenom tvärtom. Men på något sätt föll alla bitarna på plats och i stället för att bli ledsen blev jag istället så otroligt lättad. Det visade sig därmed att min intuition fungerar helt klockrent och att jag fattat rätt beslut. Det har så klart med soppan att göra och de bortplockade ingredienserna.
Fraser som " Keep your friends close and your enemies closer" och  "With friends like that, who needs enemies"känns tyvärr oroväckande passande just nu.  

   Det här hunden är långt ifrån normal, rätt eller riktig.
Men milde himmel vad man
får skratta åt honom.
Å andra sidan kvalar inte jag
heller in under de normla
kriterierna.

Hade förhoppningar om en bra och effektiv arbetsdag idag, där jag skulle få massor gjort. Pyttipanna! Efter att ha avverkat 10 timmar utan rast eller annat uppehåll var jag tillslut tvungen att ge mig. Surt! Det finns så mycket att göra.
Dagen i sig har inte alls varit dålig, tvärtom jag har haft underhållning på hög nivå och skrattat på längden och tvären, om det nu är möjligt. Jag har dessutom fått vara både irriterad och arg. Underbara arbetsplats där man får gå igenom hela känsloregistret. Det finns så klart både för-, och nackdelar med det.

Var hemma sent men hann ändå sitta en pytteliten stund i solen med bästa bullen. Lite sol och Jennys solcellsbatterier blir återladdade. Men 12 arbetsdagar i följd sätter sina spår och jag är rätt trött idag. Nu ska jag avnjuta en Baileys och sedan hasa mig till sängs, utan att ställa en endaste klocka.

Trevlig helg alla fina..

Takhelvetet blåste av hundkojan. Vi har klass 1 varning på hårda vindbyar här. Jamie som aldrig skäller, gapade som en idiot ute i hagen. Antagligen var hon inne i kojan när taket blåste av och är nu så klart skiträdd. Hon lär ju inte vilja gå in i kojan alls längre, SKIT!! Just nu är hon inne och jag funderar på:

 
1. Hur jag ska få tillbaka taket på plats. Det har kilats fast mellan nätet och kojan.
2. Om det är någon idé att ens försöka. Tänk om det blåser av igen, då är det definitivt kört för livet.
3. Om hon kommer att bli skällig nu när hon insett att hon har en röst till, förutom ylandet. FAAAN!

Innan takkaoset trotsade vi vinden och gav oss ut på en löprunda. Fast jag är en gräsligt lat och bekväm individ som tänkte använda vinden som svepskäl till att slippa gå ut alls.
Det avancerar snabbt, otränad som jag trots allt är och milen är fasiken inte långt borta, en kär gammal vän.
Hade kunnat springa längre idag men vet inte hur mycket det berodde på Herr Celsius (energidryck som på riktigt ger superpower i min lekamen) så jag lät bli.
Officiellt har jag slutat med dessa energidrycker, speciellt Celsius. Men dagen på jobbet idag krävde lite superpowers och JA man kan kalla det ett återfall. Men jösses vad jag fick saker gjorda.  

     
Två av mina sömnkurvor. Den bortre är ju minst sagt aktiv.

Skulle lyxa till det med hemmagjord pizza idag. Det skulle bli pizza "extraallt" skinka, räkor, svamp, you name it. Hade fått ett smakprov på en LCHF-pizzabotten som jag beslöt mig för att prova.
Jo tjena, tur det finns yoghurt och mackor. Fy vilken äcklig substans det blev. Det var som äta tunt hyvlad skumgummimadrass. Uääck!
Tusen gånger hellre tjock och äta gott än smal och pina i mig något som smakar apa. Nu har jag dessutom klämt i mig efterrätt där ena komponenten var vispad grädde. Gå ner i vikt, går jättebra, NOT!

   Slös av megamycket fyllning!

Ljuvliga vårvinter. Efter jobbet idag hann jag minsann avnjuta några timmar i strålande solsken. Det var nästan så det var för varmt stundvis. Intog lunchen utomhus i snödrivan. Tänk att allt smakar så mycket godare när det äts ute. Till och med keson var to die for.

 Efter pausen i solsoffan var det dags för Jamies promenad. Skulle inte springa, hade jag tänkt. Men när blir det som man tänker! Och idag ökade vi dessutom på med en dryg kilometer.
Så fort jag sprungit får jag ett helt annat inre lugn, blir fridfullare och på betydligt bättre humör.
Längtar till man kan skala av sig lite kläder. Känns klumpigt att springa med fodrad jacka, mössa och vantar.

I morse var jag aptrött och stängde av första larmet IGEN! Beslöt mig för att skippa morgonrundan med hundarna, bara för att få sova lite till. Fy på mig.

Ska försöka komma i säng tidigare idag, typ omgående egentligen. Sover på tok för lite och vaknar många gånger per natt.

Fattar inte att det är onsdag redan imorgon. Jag har ju haft måndag hela dagen idag. Ändå har jag ju jobbat varje dag hela påsken och borde ha koll.

Med facit i hand kan jag konstatera att det blivit massor av megadagar igen. Fast det känns bara skönt. Har inte alls känt av senaste veckornas motighet.

Löneansvarig var på mig idag. - Stämmer det att du inte haft någon sommarsemester och har typ 18-19 semesterdagar innestående? - Korrekt!

Jag börjar inte få ont halsen, för jag är aldrig sjuk. Jag börjar inte få ont i halsen för jag är aldrig sjuk. Jag börjar inte få ont i halsen.......

Men hallå! Var kom den här dagen ifrån? Det skulle inte vara sol idag men det blev det. Lycko, lycko mig som kan styra mina arbetstider.

Vid 10,30 smet jag hem från jobbet och laddade för en heldag ute. Fixade till snösoffan, gjorde i ordning en brasa och packade picknick påsen. Hamburgare, chokladmjölk, kaffe och kanellängd. Dagen var som gjord för att bli perfekt.
Åh, det var helt ljuvligt. Första riktigt varma dagen i solen. Har ju knappt varit några soldagar alls tidigare och det varit sol, har det blåst småjävlar.

Var ute till 16,30 och pigg efter att ha slumrat i solen till och från hela dagen, tog jag med mig Jamie på vår 10 kilometers runda . Blev en riktig power walk med kanonmusik i öronen.  Sista kilometrarna hem sprang jag, så premiären för utelöpet är härmed avklarad. Gick betydligt lättare än jag väntat mig och helt ljuvligt.

Varm i kinderna nu och behaglig i sinnet efter all frisk luft unnar jag mig en synd så här på söndagskvällen. Vad säger jag inte *hahaa*

   Soldyrkare!

Är ju inte speciellt förtjust i Facebook egentligen. Däremot gillar jag verkligen Instagram. Har dock haft ett långt uppehåll på nästan tre månader, då jag varken lagt upp foton eller följt andras bilder. Nu har jag kommit igång igen och det är så roligt. Tillbaka på banan igen.

Detta är senaste bilden jag lagt
upp på Instagram! Ruben som
njuter av solen.

Apropå tillbaka på banan. Står fast vid beslutet att rensa bort ingredienser i soppan. Det känns helt rätt och jag fick redan idag (och igår) en liten "hint" att jag gjort rätt men inser samtidigt att jag är vek, så vek.

    Mr JätteÖra.

Borde förbereda för morgondagen. Det är öppning som gäller, som vanligt :) men är inte sugen alls att gå och lägga mig. Himmel vad det hettar i kinderna. Jag kommer att lysa som ett stoppljus i morgon.

Tjing!

Milda makaroner vilken dag på jobbet. Full rulle och massor med folk. Morgonen var stendöd. Men medan jag och en kollega lossade Icabilen blev butiken knökfull.
På brödavdelningen passerar själva huvudleden, kundvarvet. Det var en strid ström av kunder och kollegan från bageriet som försökte komma fram med bullar och baguetter, väste i mitt öra att hon hade en låttext som malde i huvudet, Highway to hell. Klockrent och jag skrattade gott resten av dagen.

Slutade många timmar efter ordinarie arbetstid, det gick bara inte att gå hem. Så fort jag gått ett påfyllningsvarv, var det bara att börja om igen. Jättekul så klart och känslan att man gör skäl för lönen infann sig.

Det har under mars månad rörts om rejält i grytan som kallas livet. Jag har pendlat mellan upp som en sol och ner som en pannkaka. Inte bra alls. Jag inser till slut, högst motvilligt, att soppan har för många ingredienser. Jag vet precis vilka jag behöver sålla bort men det gör inte saken lättare, inte ett endaste dugg. Och det är ju de speciella ingredienserna som gör soppan lite mer intressant. Nu har jag rensat och kvar finns bara det nödvändigaste.
Det blir nog bra det här, någon gång. Nu ska jag bara försöka strukturera upp tillvaron och göra lite förändringar.

Skulle ha varit ledig i morgon men ändrade mig i sista sekunden, typ nyss. Tur man har en förstående chef.

Trevlig helg

Om man står på klädavdelningen och frågar efter microkuporna. Visst frågar man då om en pytteliten BH, inte ett lock till micron!! En lite förvirrad Jenny som behöver gå en tankeläsningskurs eller kanske en utbildning i ordförståelse.

Jag hade inte öppning idag men ville ändå vara på jobbet i tid, så jag kunde gå hem hyfsat. Och för första gången sedan jag börjat öppna på ICA, stängde jag av larmet på mobilen och somnade om. Vaknade en kvart senare av larm nummer två. Högst oroväckande.

Var så otroligt trött på jobbet, vilket uppenbarligen syntes eftersom var och varannan var vänliga nog att påpeka det. Höll på att somna x-antal gånger på vägen till jobbet *tar mig själv i örat*  

Trots den lilla försovningen tog jag mig ändå tid till morgonpromenaden och efter jobbet gick jag milen med Jamie.

Klockan 14 var det dags för massage och idag var det var helt omöjligt att hålla sig vaken. Hoppas bara att jag inte lät. Har en förmåga att göra konstiga ljud just när jag håller på att somna. Var tvungen att börja prata för att överhuvudtaget hålla mig vaken. Nu får jag klara mig i två veckor utan massage eftersom hon ska vara ledig.  

Just nu är jag vaken på övertid. Imorgon öppnar jag så det lär bli lite sömn inatt på grund av rädslan att försova mig.

En påskbild måste ni ju få. Idag var dock objektet inte alls samarbetsvilligt och jag som lagt ner tid på att tillverka kaninöronen. Tror det beror på att vi tvingades byta fotoställe, eftersom jag upplevde att öronen inte riktigt kom till sin rätt mot den vita dörren. Han mulnade till och ville inte alls, helt plötsligt.

Trååååååååigt tycker Herr Happy Easter "bulle"!

  
Han har en helt annan blick på
"vanliga stället"

Happy påsk då!
I fall det blir bloggtorka

Fasen, det här med att jobba mindre går inge bra. Å andra sidan känns det skönt att få komma upp i lite tempo igen. 
Back on track när det gäller promenaderna och har gått en mil både igår och idag med Jamie och dessutom fått till morgonpromenader båda dagarna. Hittills idag är jag uppe i 28834 steg.'

Fick ett lätt avhyvling på jobbet imorse, typ en verbal örfil på kinden. En kollega stod med ryggen mot mig. Jag tilltalade denne med namn och påpekade att en av diskarna som denne har sina produkter i, på min avdelning, var tom och jag undrade om det fanns mer. Personen ifråga vänder sig stelt om och säger högdraget, med iskall ton,-GOD MORGON! Ooops! Det var till att vara känslig. Jenny bad så klart om ursäkt som naturligtvis kom från hjärtat.....

Hur många ragator finns det i världen egentligen. Kom fram en hjälplös man idag som fått order om att köpa påskris och fjädrar. - Det ska pysslas. Det enda vi hade kvar var en liten riskvast med några rosa fjädrar i toppen. - Är det helt fel om jag kommer hem med en sån här frågade han. - Nej, tyckte jag, det går ju liksom att klämma dit mer fjädrar. Men det enda jag tänkte var. Vem f_n betalar pengar för ris??? Jag frågade lite försynt om han inte hade någon buske i närheten som han kunde knipsa lite ris ifrån. Stackaren frågade igen om det var ok att komma hem denna och jag svarade återigen ja och funderade på ragatan som styrde honom. Stackars karl.

Århundradets skämt. Hälsade på en kund som stannade till och sa - hur orkar du alltid vara så glad. Å dina fina gropar i kinderna (jag visste inte ens att de existerade längre)  - Jag är så stressad men du gör mig glad. Herrejösses, jag är ju kandidat för Oscarsstatyetten. Jag klappar mig på axeln och berömmer mig själv. Jag gör ju detta bättre än jag ens vågade tro i min vildaste fantasi.

Att tänka på när ni handlar bröd och annat i lösvikt/självplock. Stod ett äldre par och plockade bröd, varvid herren tappade ett bröd på golvet. Vad gjorde han? Jo, tog upp brödet och la in det i brödskåpet igen och satte ett annat bröd i sin egen påse. Jag trodde jag såg fel. Knuffade nästan bort herren och tog bort det "golvade" brödet från brödskåpet. Jag vill tro att folk faktiskt låter de tappade bröden ligga kvar på golvet.

Hade erbjudande om ett riktigt bra jobb 80 mil söderut. Har väl tackat nej och funderar nu på om jag kommer att ångra mig framöver...

Tjing!

Jag spyr på riktigt. Han är ju för jävla äcklig den här hunden. Vem?  RUBEN! Så klart och jag förbannar min egen dumhet.

Tog ut honom på gården efter jobbet och fick syn på en riktigt stor, fet mus. Ruben såg den också och jag släppte lite på kopplet. Trodde väl inte i min vildaste fantasi att han skulle lyckas fånga den. Men den sprang praktiskt taget rakt in i gapet på honom. Innan jag hann göra ett dyft hade han svalt musen hel, inget tuggande alls, bara de små musfötterna stack ut genom truten.

När vi kom in la han av världens rap. Tänker inte pussas med Ruben på väldigt jättelänge. Få se om han tänker spy upp den eller om den kommer ut andra vägen. Föredrar solklart den "andra vägen"

Idag har jag gräslig huvudvärk igen och nacken värker. Imorse behövde jag de 30 minutrarna jag brukar lägga på hundpromenaden till sömn. Hjälpte dock föga.

Vissa dagar är jag så trött och matt att jag knappt tror jag kommer att överleva dagen. Att ha ett socialt arbete sådana dagar är verkligen pest. Andra dagar, piggare dagar kör jag järnet och försöker åstadkomma så mycket som möjligt.

På jobbet har mitt "annorlunda väsen" observerats och min chef vaktar mig likt en hök.

Mitt största bekymmer just nu är att jag inte orkar med hundpromenaderna efter jobbet. Jag förmår mig helt enkelt inte, för det känns som att benen inte bär. Om jag väl tar mig iväg är jag mest ovän med hundarna som drar och försöker busa. Den där regelbundna mils promenaden är ett minne blott.

Inget spy ännu, tack och lov!