Direktlänk till inlägg 5 maj 2010
Har senaste dagarna gått omkring med en konstig, obeskrivbar känsla inombords, omöjlig att sätta fingret på men något är inte bra. Så igår kom jag på vad det handlade om. Emil så klart, jag saknar min Emil. Vi har flyttat hem och han borde vara här hos mig. Han är den saknade pusselbiten och orsaken till den olustiga känslan av tomhet och vemod som infunnit sig. Det gör så ont, ska det aldrig bli bättre.....
Fanny och Emil medan de ännu var vänner :)
Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då. Nåväl, kanske ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 | 4 | 5 | 6 |
7 | 8 |
9 |
|||
10 | 11 |
12 | 13 |
14 | 15 |
16 |
|||
17 | 18 | 19 |
20 |
21 | 22 | 23 |
|||
24 | 25 | 26 | 27 |
28 |
29 |
30 | |||
31 | |||||||||
|