Jaaaaaaaaa, det är sant   

Kunde bara inte låta bli att lägga ett litet korvspår åt Affe igår kväll. Det blev så klart ett ytterst kort spår, kanske 6 meter och tätt med korvbitar i varje steg, lagt i medvind och ingen liggtid alls.

Ni som pysslar med spår vet den där speciella sugande känslan av spänning och förväntan som uppstår när man lagt sitt spår. Spela roll att vovven är 9 veckor och ska spåra utan sele och helt alldeles kravlöst, känslan fanns i alla fall.

Visade på första korvbiten och nästa, mer behövdes inte. Han spårade ända till slutet, rakt på, utan att vika av en tum. Lycka, lycka, lycka     Säger kanske inte så jättemycket om framtiden men lite hoppfullt verkar det allt. Här kommer lite bildbevis för alla spårnördar. Titta, anlysera och njuuut.

Försökte förklara känslan som fanns hos mig efter det lyckade spåret för sambo som antagligen tyckte jag var helknäpp som nästan fällde en liten tår av lycka. -Tänk när din unga jämte skäller på älg för allra första gången, så känns det för mig just nu. Då tror jag han förstod.

Idag har vi varit till Nikkala och socialtränat hos goda vänner. Affe struttade gladeligen omkring som att han varit där hur många gånger som helst. Tog ett skutt och for över och hälsade på grannen också, lika bra när man ändå håller på ;)

Inne fyndade han, en stor mjukisråtta. Den tog han utan tvekan och gick omkring med i truten, såg nästan ut som att skulle gömma den någonstans. Sedan blev det enligt mitt önskemål kläm och känn på Affedags. Det slutade med att han somnade i Ia´s famn. Tusen tack Ia för att du tog dig tid, det betyder så mycket   

Inatt kräktes han, det var ett barr som ville ut. Fanny är inte helt ok i sitt öga, det varar lite lätt. Har tvättat med kokt vatten och hoppas det ska bli bättre.

Lämnade Affe ensam ”på riktigt” idag. Passade på när han var supertrött. Tog med mig Fanny och gick ut. Han följde med till dörren men gick och la sig direkt när vi gått ut. Spinkade på honom genom fönstret och han sov som en sten. Hundarna på gården började skälla. Han vaknade, filosoferade en stund men la sig och somnade på nytt. Då tyckte jag att det var läge att gå in igen =)

Han börjar bli snabb i benen och smiter till jämtarna. Matte börjar bli less men inte Affe.

Imorgon ska vi försöka ta oss till stan och brukshundsklubbens onsdagsträning.

 

Linda + Schäfrar

18 maj 2010 20:48

Bara att gratta till affes finfina spårdebut! Han kommer säkert bli en stjärna med lite trimning! *L* Klart man ska börja tidigt! =) Härliga bilder!
Hoppas Fanny snart blir bättre! :)

 

Lena, Kila, Pirra

18 maj 2010 21:57

Åååååh...!!! Affes första spår...

 

Jenny

19 maj 2010 09:39

Hi hi, tack =D Nu gäller det bara att ta det lite lugnt och lägga band på sin egen iver.

 

Majsan

19 maj 2010 11:09

Härligt att det gick bra med spåret :) Affe verkar stortrivas i Keräs, jag har en bok i bilen som är din Nosarbete.Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...