Nej, jag har inte gått under jorden, bara nästan. Var ledig hela helgen men har inte alls känt för att sitta framför datorn.

Jag har haft bra "knä-dagar" vilka det gäller att ta vara på. Så jag och Affe har varit på extremt långa långpromenader. I lördags var vi ute i 2 timmar och 3 minuter och knatade. Jag kunde liksom inte sluta gå, vädret var underbart, naturen likaså, ja allt. På kvällen fick jag betala priset men det var det värt. Som bonus, under vår runda lyckades jag förgrymma två jägare på pass - men sitt för-f inte just vid vägen DÅ, latmaskar!!!

Nu måste jag försöka ta tag i vikten innan den går helt överstyr. Shit, vad fort kläderna krymper. Borde träna, verkligen. Men enda gången jag tar mig till gymmet är när jag får sällskap av min kompanjon. Men på egenhand, no way. Jag försöker, i den mån det går, att ta raskare eller längre promenader. Men hjälper det.....

Laddade i alla fall ner en kulig motivationsgrej till mobilen, Runkeeper, som jag aktiverade på morgonens promenad. Efter 5 minuter höll jag dock på att få min första hjärtinfarkt, Affe också. Mitt i tystnade började en engelsk dam att babbla, högt och ljudligt. Hon informerade mig om tider, tillryggalagda avstånd och något annat jag inte uppfattade. Detta upprepades var 5 minut. Den inställning måste jag ta bort, nu fick jag nöja mig med att dra ner ljudet.

Rätt kul att analysera rundan efteråt. Du får reda på avstånd, tid, kalorier, medelhastighet, var du gått, you name it. Om man nu har någon glädje av det.

Det som verkligen fångat mitt intresse i helgen, jag är själv djupt chockerad, är gristillverkning. Jag har sytt grisar så det stått härliga till. Jag som inte ens kan sy, än mindre följa instruktioner.

Har i ett svagt ögonblick beställt dessa gris-materialsatser från Panduro, enbart för att de var så fruktansvärt söta.

   Detta ska bli grisar, men hur?

När jag öppnade lådan blev jag modfälld, klippa ut mallar, få allt att passa ihop, nåla, sy och bristfälliga skitinstruktioner, rent utsagt. Vad tänkte jag egentligen. För hela familjen stod det  på lådan. Jo, tjena.

Gör om, gör rätt. Ja, jag fick sprätta och sy på nytt, mer än en gång. Men jag fick ihop dem.

   Familjebild på mig och sambo, *haha*

Jag blev faktiskt så begeistrad av gristillverkningen att jag var tvungen att lägga en order hos Panduro. Där jag beställde tyg, jättefina tyger med stjärnor och prickar, som jag ska göra egna grisar av. Mallarna har jag ju redan. Och en fin gris kan man ju faktiskt ha framme året om.

*Hehe* lyckades till och med snåla och pussla så jag fick ihop TVÅ extra små grisar av medföljande tyg. Känns liksom gott på något sjukt sätt, nästan som att jag lyckats lura Panduro. Jag vet, jag är knäpp!

Trodde jag aldrig skulle säga det här är, men det är faktiskt roligt att sy grisar eller piglets, som det står på lådan. Tror minsann jag ska skicka grisar istället för julkort i år.

   Knorr på svansen oxå

Nu håller jag på med en JÄTTEgris, också materialsats. Men de små är sötare tycker jag. Ni får själva avgöra, lägger upp en bild när jag är klar med den stora.

Nä, time to go and make a pig.