När jag körde hem från jobbet, som jag förövrigt var tvungen att gå tidigare ifrån på grund av hjärnvärken, satte jag ihop en liten "att hata lista" Jag kom visserligen inte så långt och det får väl kanske räknas som något positivt.

Min lista utan inbördes ordning: renar, huvudvärk, artros, och golvvärme som inte fungerar. Sedan tog det stopp. Men hatet till huvudvärken är så starkt så det räcker till flera punkter.

På väg hem från jobbet släppte jag av en kollega och när jag skulle vända och köra därifrån var det såååå nära att jag backade in i bil. Huvudvärkens fel, naturligtvis. Eller?
Det lustiga är att jag  bara någon timme tidigare på jobbet diskuterat just backning med en kollega, som förövrigt haft en liten incident med ett träd. Jag var naturligtvis inte sen med att ifrågasätta och påpeka att det minsann finns bilar med både varningspip och backkamera. Det senare har jag förresten på Toyotan men vad hjälper det när man inte tittar i den. Huvaligen, ny fin bil var det också och personen som satt vid ratten hade ögon stora som tefat.

Naturligtvis lät jag påskina att jag hade full koll på situationen, att jag backade som planerat med millimeter precision.  I själva verket funderade jag på att stanna och kolla om det verkligen inte tog någonstans.

Huvudvärken lättade definitivt inte efter det dramat.

Spy, ta medikamenter, sova, försöka äta något och sedan dricka baljvis med kaffe (så jag inte kommer att kunna sova på hela natten) Men idag vill det inte ge med sig. Stackars mig och ännu mera stackars mina kollegor som fick springa benen av sig för att jag gick tidigare.

Hahahaaa, skrattar nästan ihjäl mig. Tog en paus i skrivandet för att ta ut hundarna och dricka lite vatten. Men vänta nu vad är det som sitter fast på insidan av glaset? Mina migränmediciner! Inte undra på att värken inte ville lätta. Fattar inte hur sjutton jag lyckas. Nu befinner de sig dock med säkerhet i magen och faktiskt börjar jag blir lite mer människa igen.

   Medicinen tjusigt fastklistrad på insidan. 

Och JA! Klart man har Puh-glas fast man är

gammal...

Tjingeling

 

majako

25 oktober 2012 21:06

Tråkigt att du har så mycket huvudvärk inte bra när migränen är så stark så du har noll koll vad som händer tur att det inte blev skador på bilen kan inte fatta hur tabletterna är kvar i glaset jag brukar stoppa tabletterna i munnen och skölja ner dem Nalle-Puh blir man aldrig för gammal för jag sover med Puh strumpor hoppas att du mår bättre i morgon kramar från oss.

 

Jenny

26 oktober 2012 20:04

Vet nu inte om jag bara kan skylla på h-värken, fast nog blir man avtrubbad när man har ont.
Det var ju så jag gjorde, sköljde ner tabletterna med vatten, trodde jag. Fattar inte hur de lyckades åka ur truten igen.
Kul om huvudvärken släppt då kan man verkligen snacka om placeboeffekt.
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...