Eller egentligen så gjorde han ju inte det. Hurra!

Inte mindre än två harar skuttade över vägen när vi tog vår morgonpromenad och visserligen var han kopplad men i detta läge brukar all vett och sans försvinna från lilla Affehjärnan och han ska bara efter, vad det nu är som lockar.

Idag märktes en stor, STOR skillnad. Visst ville han efter dem men han blev inte okontaktbar och han visste med sig att han inte skulle dra i kopplet. Att dra i kopplet får omedelbart effekten att matte stannar och "leker träd" tills Affe återvänder med placering vid min sida, på hårig liten rumpa och ögonkontakt tas. Hade han varit lös hade han naturligtvis satt efter dem som ett skållat troll. Vem kan motstå en vit harpalt?

Tackar min lyckliga stjärna att han var kopplad för idag är definitivt ingen bra dag för bunny hunting. En tillställning eller kanske man kan säga ett avslut (av det mindre trevliga slaget) skall äga rum idag efter det bär det bums av till jobbet. Suck, måste snart börja göra mig i ordning.

Tråkvädret håller i sig, snö och regn om vartannat och ingen sol i sikte. Lyckades ändå gå morgonpromenaden i skogen *lycka* Men det börjar bli alltför mjukt och slabbigt i snön. Fasar för att tvingas börja gå längs "stora" byavägen, så trist, massor av bilar och ingen njutning alls. För att få till en rejäl runda gick jag och Affe skogsvägen fram och tillbaka åtskilliga gånger. Tur att vi är ensamma där inne i skogen, ser nog en aning knäppt ut, kan jag tro. Affe travar glatt med matte och har inga problem alls att gå samma sträcka upprepade gånger. Fanny skulle garanterat ha gett mig en nedvärderade blick om jag utsatt henne för samma prövning och Emil min tidigare hund, han hade vägrat. Men inte allas vår Affen-Piraffen. 

Ha nu trevlig måndag och minsann verkar det inte som att solen plötsligt börjar kika fram.