Patong beach

Jaha, då var man tillbaka från Thailandsresa nummer två i år. Hahaaa, jag sa ju att jag hade en hemlighet.

Denna gång åkte jag helt själv. Jag har aldrig rest själv tidigare och det här var definitivt inte första och sista gången. Att resa själv är underbart, ett privilegium. Man får göra precis som man själv vill, man slipper ta hänsyn och man slipper ha dåligt samvete.  Passar ego-Jenny perfekt!

   Han som inte fick följa med.

   Inte en droppe regn på två veckor.

   Utsikt när man sitter och äter.

   Matmoppe :)

   Shoppingcenter.

   Hittade faktiskt lite påsk trots att det är
buddhismen som gäller här.

Men visst finns det baksidor, som när man blir sjuk, riktigt sjuk, vilket jag tyvärr blev. Men jag fixade ju även det. Även om, i den stunden då man trodde att man skulle dö av kräkreflexerna i en tom magen, gärna hade haft någon att beklaga sig för. Men oj vilket roligt resesällskap jag varit. Så det var nog tur att det hände nu och inte förra gången, då jag reste med sällskap.

   Min kroniskt glada kompis som levererade utsökta
sweeties åt mig.

  Mina fyrbenta kompisar som parkerade sig under min solstol. 

Den som gräver en grop...  

   Kompis söker svalka i klippskrevan.

Nu var jag inte helt övergiven. Redan på Arlanda träffade jag  Inger och Lasse, som jag omedelbart fastnade för, underbara människor. När jag var som sämst kom Inger med frukost till mig. Hon ringde med jämna mellanrum och kollade så jag inte tuppat av och erbjöd sig att handla, låna ut pengar osv. Tänk att det finns så vänliga människor. Det var en enorm trygghet att veta att de fanns tillhands.

Sjukt god glass  

   Från hotellområdet.

  Från hotellområdet. 

Läkaren fick tillslut packa sin doktorsväska och bege sig till mitt hotellrum, som jag på inga villkor kunde lämna. Massor av piller i små påsar och vila blev ordinationen. Som att jag kunde göra något annat. Benen bar ju inte.

Piller och åter piller..

Fyllde ju år under Thailandsvistelsen
och fick en urgullig tårta av hotellet  

 Jag och Ruben firade innan jag åkte. 

En dryg vecka gick till spillo av min resa. Jag gjorde verkligen mitt bästa att försöka klämma in denna  vecka på de två sista dagarna, när jag äntligen var hyfsat i bra form igen. Jag lyckades ganska bra. De bästa, varmaste minnena kommer faktiskt från den absolut sista dagen. En stor lycka är att jag sista dagen även kunde äta thaimat igen. Bara tre dagar tidigare levde jag i tron att jag aldrig skulle få ner en endaste bit av det igen.

   Yummie.. Sista måltiden *lycka*

  En sen middag på balkongen

  Kyckling med breda slemmiga nudlar. Mmmmmm

Living is easy.

  Mangopannkaka med vaniljsås

Mmmmmm, vårrullar.  

Jag är fortfarande inte frisk, eller lider av sviterna, kanske man kan säga. Men det kanske inte är så konstigt med tanke på min sjukstatus i Thailand. Från att ha varit uttorkad likt ett gammalt russin, binder jag nu på mig vätska så till den milda grad. Jag har svällt som en svamp och det är fruktansvärt obehagligt. Usch, till och med mina gigantiska täckbyxor stramar.  

   Ur dessa jättesaker får man fram mina älskade jack fruits.

Ingen behaglig läsning de lagt ner i nattduksbordet.
Varje gång jag gick min promenad på Patong beach var det
oundvikligt att tänka på den tragiska händelsen.  

   Precis så där ser min mage ut idag.

Hur var det då att resa som kvinna på egenhand i Thailand. Lite märkligt faktiskt. Jag blev lämnad ifred, blev aldrig "påhoppad" men på sätt och vis lite ignorerad ibland. Män har mer status och en kvinna som reser själv här ses nog som lite underlig.  Fast det kan de ju ha rätt i. Hahaaa.

Spa och massage stod på schemat  

Iskall, blöt, väldoftande handduk och rosellajuice före behandlingen.  

Hett ingefärste efter behandlingen.

 
Balkongvy.

  
Balkongvy

Balkongvy.

  
Hysteriskt brant. Bra träning!

 
Har provsmakat!!!!

 
Har provsmakat!!!

Nu har solen gått ner för sista gången den här resan..