Det är glest mellan inläggen på bloggen numera. Datatiden för min del har bantats radikalt och skälen är många, främst dock tidsbrist och en stor gnutta oinspiration.

Men här kommer iallafall en liten uppdatering så ni vet att jag överlevt den gula högtiden, påsken.

Sista veckorna har jag verkligen njutit ut i fingerspetsarna av det fina vädret, vilket har möjliggjort ändlösa promenader på den perfekta skaren. Kan inte minnas en vår på länge som varit så bra, tills NU. Snö och regn, om vart annat, blask och slask, I HATE IT.

Borta är solen, borta är skaren och borta är mina skidspår *snyft* Tanken på att jag måste vänta ett helt år på nästa vår är deprimerande. Nu har ju egentligen inte våren ens kommit igång här uppe, men den perioden jag gillar bäst "förvåren" är över och förbi. Bilderna är tagna i tisdags, alltså dagen innan våren försvann.

  Fanny likt Ferdinand, nosar på något under sin korkek eller möjligtvis tall :-)

En halv decimeter tung, blötsnö hade  fallit  natten mot onsdag. Vad gör man då? Jo, knyter på sig pjäxorna och tar med sig Affe på en skidtur, så klart. Gissa om jag hade en trött vovva på vägen tillbaka. Det var värsta gympasset för lill-Affen som fick plumsa på rejält i snön. Bra matte träning med, för den delen. Att åka skidor utan spår är ingen lek. Efteråt körde jag ett ordentligt stretchpass på Affen, brukar försöka göra det efter tuffa rundor. Var lite orolig för hur han skulle ta sig fram idag och fasade för eventuell hälta. Men allt verkar ok.

  Fanny (den lilla pricken) tar sats i "mördarbacken" Snudd på K2 varning där.

Fullt upp hade Affe igår kväll, då vi tittade på filmen Tintin. Han var alldeles förfärligt intresserad av Milou, som naturligtvis spelade en stor roll i filmen. Att sedan Milou var konstgjord dvs. inte en riktigt hund tycktes inte gå in i lilla protesen som ska föreställa Affes hjärna. Fanny brydde sig naturligtvis inte ett skvatt.

Hälsotillståndet för min del är helt ok. Axeln är betydligt bättre och behöver inte längre kapas av. Skönt. Runt omkring mig verkar varenda kotte vara mer eller mindre förkylda men icke jag, som vanligt, något jag faktiskt kan skryta med.

Affe, mitt lilla miffo, leker spisvakt eller något. 

Good night!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...