Aj, min hjärna sprängs, min nacke håller på att gå av och axeln ska vi bara inte tala om. Ung i sinnet men kroppen känns som en åttioårings.  Hallå! Jag är ju för f_n  ett  barn ännu, det är inte rättvist.
Gnäll, gnäll och åter gnäll. Skulle ju ha sprungit Vårruset igår. Men det som jag trodde kanske var en släng av pollenallergi, var något annat och när jag fick ont i bröstet, samma känsla som infann sig då jag hade lunginflammation, för en tid sedan, insåg jag att det bara var att ställa in. Men inte sjutton mår jag bättre för det  och dessutom har jag fått något mystifikt i halsen, typ en blåsa eller en "alien". På morgonen trodde jag nästan att det var en fästing. Lyckligtvis vet jag bättre än att de sätter sig på insidan av halsen.

Idag har det varit snudd på kallt och till min stora lycka blåste det nästan stormvindar under eftermiddagen/kvällen, så jag och Affe-fisen kunde ta en välbehövlig långpromenad, äntligen. Att det har var lång tids vila för honom märktes definitivt. Det var liksom massor av uttisprutti i de små tassarna och promenaden avslutades med lite plask i äppelpoolen.

   Vi skulle ta lite fina bilder men objektet
ville annat. Det gäspades.

   Och trixades.

-Är hon kvar ännu...   
Herr Fåntratt!

   Åhhh, vad tråkigt, kan hon inte bara lägga
ner...

   "onda blicken" avskräcker inte foto-matte

   Herr uttråkad.

Min mormor har somnat in efter en kort tids sjukdom. Eller egentligen har hon nog varit sjuk länge men bara inte vetat om det. Hur som helst, eftersom det gått så fort har hjärnan inte riktigt hunnit ställa in sig på att hon är borta. Så igår när jag var ute och skördade den första rabarbern kom jag på mig själv med att fundera på om kanske mormor också ville ha lite rabarber....  
Omgivningen har inte heller hunnit med i hennes frånfälle och att lämna beskedet att hon gått bort till människor som frågar hur hon mår är varken lätt eller roligt, speciellt inte när det sker under arbetstid och kön bakom ringlar sig lång. Mormor skulle förövrigt ha haft namnsdag just idag, på Solveig-dagen.

   Blommor från dagens promenad.

   I mellan träden skymtar ett rådjur. Hade fått en kanonbild om jag
bara kommit ihåg att jag hade kameran på axeln. Nu gick
tyvärr värdefulla sekunder till spillo, synd.

Hej hopp ha det gott!

 

Melitta

5 juni 2013 09:53

Beklagar sorgen <3 <3

Kramrar från oss:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...