Jag behöver inte se på tv längre, i varje fall inte om jag är sugen på en thriller eller möjligtvis lite action. Nå, hellre det än skräckfilmen som rullade på för någon vecka sedan. Ni kanske minns att jag nämnde något om en skräckvecka i ett tidigare inlägg.
För att bo ute på landsbygden går det minst sagt livat till och jag kan inte påstå att jag är helt tillfreds med tillvaron. Sköt dig själv och skit i andra följer jag stenhårt, åtminstone här hemma i byn och jag hoppas innerligt att det är ömsesidigt.

Börjar återhämta mig från min "pollenallergi" och testade löpbandet på gymmet imorse, JOBBIGT! Körde lite maskiner, ännu JOBBIGARE och svetten forsade. Men ändå skönt. Drabbas av en inre rastlöshet när jag inte tränat på ett tag och dessutom känner jag mig som en deghög.

Du gamla du fria, du fjällfeta ko...... Sveriges nationaldag och vem bryr sig egentligen, förutom de lyckoostar som får en extra ledig dag. Jag hör naturligtvis inte dit, nix pix. Enda positiva med denna dag, för mig, är att det dubbelt betalt. Å andra sidan får man ju jobba dubbelt så hårt eftersom vi är mindre folk röda dagar.

Jag styrt upp dagen (i tanken) rätt bra. Träning i morse -check, åka och arbeta, klippa gräsmattan direkt efter jobbet och sedan städning. Som avslutning hade jag tänkt baka scones och glo på tv. Förhoppningsvis finns det något roligt och lättsamt att titta på. Är ju som sagt mättad på action och thriller. Observera dock orden inom parentes, i tanken. *hehe*

Begravningskläderna är i sin ordning, pust. Det är alltid ett jobbigt och tråkigt moment att ta tag i.
Jag har en svart kjol, jag kallar den för begravningskjolen. Det är en snäv skapelse i ganska liten storlek och den får ofta agera måttstock för min kroppsvolym. Ytterst glädjande var att jag faktiskt fick upp den över höfterna. Jag kunde till och med stänga knappen i magen, utan att hålla andan eller ligga raklång på sängen.
Nu ska jag inte ha den kjolen på den stundande begravningen utan en svart klänning jag faktiskt råkade finna i garderoben efter morfars begravning. En klänning, totalt bortglömd, alldeles oanvänd och förpassad längst bak allra underst. I bland är det bra att vända ut och in på skåpen, man vet minsann aldrig vad man kan finna.
Ja, tillbaka till det där med begravningskjolen. Den satt väl inte så jättevackert (typ korvskinn) men det gick på och det fick mig att tralla lite extra igår kväll......

Happy nationaldag på er