Jag har påbörjat säkert 5 inlägg men inte lyckats fullfölja ett enda. Nå, det har ändå inte varit någon rolig läsning så ni har inte missat något.

 
Affes mage är ännu lite till och från, vilket så klart oroar mig. Och Ruben fick en släng av utslag. Faktiskt så många att jag bokade in ett veterinärbesök.
Var inte bekymrad från början men det blev värre när jag hittade "rovorna" på tassarna, under ena sporren, på nosen, på huvudet och i örat och..... Jag tillfrågade min guru, min Gud och mitt alltiallo, den heliga Herr Google och det blir man ju minsann inte lyckligare av. Gahhhhh, det kunde ju vara en massa hemskheter.
Men under helgen blev de färre och färre, utslagen alltså, så jag avbokade besöket. Återstår att se om de kommer tillbaka.

Socialträningen fortskrider och vi försöker delta på hundklubbens träningar inne i stan, två gånger i veckan. Dessutom brukar vi passa på att besöka IKEA under helgerna, då det är mycket folk och rörelse där.

Jag har även försökt ta tag i min egen träning på gymmet och i löpspåret. När jag gör det får Ruben hänga med och vänta i bilen. Brukar fylla en kong med mat och sedan frysa in den, då har han att göra medan jag tränar.

 
Två timmar har jag kommit upp i när det gäller Affe och Rubens "ensam-hemma-träning" och det är jag ganska nöjd med. Brukar låta webbkameran spela in deras aktivteter och en del bus är det så klart. Affe trampar mycket, spejar och lyssnar. Ruben är faktiskt betydligt lugnare.

   Vi tillbringade en stund nere vid hamnen, när vi
lämnat Ruben ensam hemma.

   Herr Jätteöra.

Idag har jag gjort något jag saknat länge. Jag har nämligen varit och lagt spår åt både Affe och Ruben. Det var Rubens första spår och det blev på tok för svårt. Nu fattar jag varför man inleder med de så kallade "korvspåren" alltså nybörjarspår. Det var ju visserligen helt kravlöst, så han misslyckades ju inte. Men det kan väl erkännas att matten blidde något besviken. I min enfald trodde och hoppades jag att 13 veckors Ruben skulle spåra klockrent.
Affe däremot förvånade matte positivt genom att spåra jätteduktigt och inte alls lika slarvigt, yvigt och virrigt som han gjort tidigare. Kanske lilla terrierknoppen börjar komma ikapp sin ålder.

   Älgklöv och spårsnitslar.

   Ruben funderar på vad det är som luktar.

   Även om man inte kan spåra ÄN, kan man sitta
och se söt ut.

Det är fredag den trettonde idag och det brukar inte vara någon otursdag för mig. Men just idag gick mitt halsband sönder, ett halsband som hängt 4 år kring min hals och som betyder väldigt mycket för mig. Det är två hängen i form av ringar med inskriptionerna "Min Emil" på den ena  och  "Fanny   Emil" på den andra. Har visserligen funderat på hängena sista tiden och tänkt att jag skulle behöva få dit både Affe och Ruben också. Så kanske det var ett tecken.

Imorgon är det jag som går och lägger korvspår.

Nu borde jag börja städa, usch vad trist.

Ha en trevlig fredag