I dag har vi inte gjort många knop, jag och hundarna, vilket är rätt skönt faktiskt. Och för första dagen på vad som känns som evigheter har jag inte packat in mig själv i bilen och kajkat iväg för att ensamhetsträna Ruben. Borde väl egentligen ha gjort det, man ska ju ta tillvara på tillfällena, men orka...... Eller också hade vi kunnat åka till IKEA och socialisera. Men nej, idag myser vi bara hemma.

   Snart har han vuxit i fina Madofi-halsbandet

   Heeeej kompis..

   Ruben ser ut som en riktig pajsare...

   Det ska va gött att leva annars kan det kvitta..

En sväng till skogen har vi varit, jag och hundarna, där jag till största delen av tiden satt på en stubbe och lät Ruben analysera omgivningen. Vi passade på att äta de sista blåbären. Både Ruben och Affe älskar blåbär men skillnaden är att Affe plockar sina själv, sötstrumpa.

   Snälla matte får jag vara lös? Jag lovar att inte gnida mig i något,
på heders tass..

När vi sedan kom hem agerade Ruben mattes stj(hj)älpreda när jag rensade jordgubbslandet. Nu sussar de sött i varsin korg och jag funderar själv på en liten power nap i sackosäcken.

   Lilla hjälpredan..

   Friska luften, skogen och jordgubbslandet
blev lite för mycket för Ruben som somnade
sittandes på köksgolvet.
Hur söt är man inte......

   Tack och hej för mej...