Jaha, gårdagen blev väl en vanlig dag i största allmänhet hos tokigterrier.

  Fanny filosoferar.

Skulle ta lite fina skogsbilder på hundarna, var för sig hade jag tänkt och började med Fanny. Vi hann ner för backen, där hittade hon något väldoftande att rulla sig i och efter det var som kört med ”fina bilder biten” för hennes del. Så istället blidde det bara en springa-lös-promenad i skogen. Där matte lyckas med konststycket att ramla, fan tror jag fick hjärnskakning på köpet. Om det finns en hög med älgskit på hela promenaden, var tror ni jag stupade? Jepp, hole in one! Landade med handen mitt i hela härligheten, förnedrande. Lyckades i alla fall rädda systemkameran, så vad är väl lite älgpoop på handen, MER ÄN ÄCKLIGT.

Här följer en steg för steg sekvens med lilla fröken Gnidare.

   Mmmmm, det luktar mumma här.

Tar sats

Gnida

Åh, matte det är ljuuuuvligt.

Lite till...

Klar! Nu matte kan vi ta fina bilder, nu luktar jag gott oxå.

Bad av Fanny blev det efter hemkomsten, vilket triggade Affe så till den milda grad att det blev ett grand mal terrierbryt. Himmel vad han for runt, upp och ner fram och tillbaka, innan jag lyckades suga tag i honom. Sedan är det bara hålla honom stilla, vänta, vänta, inte göra något mer än att hålla, så genom ett trollslag är han lugn igen.

Eftersom han får medicin för sin halsinfektion har jag velat att han tar det lite lugnt men nu var det för husfridens skull nödvändigt med lite (behärskad) skogsaktivitet. Han fick vara lös men var relativt lugn. Han for efter en fågel en bit in i skogen men släppte snabbt.

Jaga eller inte jaga, det är frågan.

Tänkte på en sak när jag var ute med Affe igår och hade honom lös, att jag blivit väldigt duktig på just det, att honom lös alltså. För mig är det verkligen ”att kliva utanför komfortzonen” att ha honom lös, att inte kalla på honom stup i kvarten, att inte vakta, utan istället låta honom hålla koll på mig osv. Detta tycker jag i och för sig är var hunds rätt men det hindar inte från att jag bekymrar mig för hans ben eller att eventuellt vilt ska dyka upp.

Visst var det ett högtidligt ord ”komfortzonen” Men det har jag minsann knyckt från en tidning. Man måste ju utöka sitt vokabulär så gott det går. 

Sedan var det dags igen. Jag upptäckte att Affe någon gång under promenaden måste ha lagt nosen i ?????? För hela nosen var alldeles svullen och bucklig, läpparna är i dubbelstorlek, ögat är rött och han gned sig frenetiskt kring öga och nos. Där får man för att man kliver utanför ”komfortzonen”

Svårt att fånga på bild hur svullet det egentligen är.

Jag mår inte riktigt bra, matte.

Vad göra då? Jo, ringa samma snälla Monica igen (känna sig heldum) och tigga mer kortisontabletter.

De jag köpte i Finland innehöll något helt annat så de vågade jag inte ge. Idag är det stor skillnad på honom men det är fortfarande lite svullet kring nosen. Nu har jag i morse ringt djursjukhuset och fått ett recept utskrivet på Prednisolon eftersom detta med Affens nos verkar bli en otrevlig vana.

Affe-Buckelnos

Störigt dock att inte veta VAD det är som orsakat reaktionen, sådant gillar jag inte och grubblar halvt ihjäl mig. Nå huvudsaken är väl att jycken mår bättre.

Nu bär det av mot arbetet.

Tjingeling

 

Monica

10 augusti 2011 16:09

Jenny!Känn dig absolut inte dum,det känns bara bra att kunna hjälpa till:)
Skönt att nosen är på väg till normal storlek igen..//M.O (månne om det var jordgetingar?,usch det bor så mycket läskigt i markhålorna)

 

Melitta

10 augusti 2011 18:07

Hej hopp:)
läskiga saker:( när man inget hinner se!! Tur att det gick bra:)

Ha en nice dag å joppet;) hihi...
Kram

 

Jenny

10 augusti 2011 20:16

Monica, Tur att du finns :) tack snälla. Fast man känner sig som en rätt oansvarig hundägare, när samma sak händer gånger flera.
Nu är han är ju förstås en grythund och ska ju stoppa ner sin lilla nos i håligheter. Önskar bara att han skulle låta bli hålen det surrar om ;)

Tror nästan på jordgetingar även denna gång, usch. Kanske ska vara glad över att jag slapp se alla eventuella getingar på hans nos, hu ryser av bara tanken.
Nu skrev veterinären ut Betapred, tabletter som ska lösas i vatten. Så förhoppningvis behöver jag inte störa dig mitt i natta flera gånger :)

Melitta, Nu lever vi efter mottot -det som inte dödar, härdar ;) Fast lite obehagligt att han svullnade så mycket mer denna gång. Men idag är han pigg och glad igen.
Trevligt det var att pratas vid idag:)

Kram på er.

 

Majako

11 augusti 2011 19:27

Fy det såg inte trevligt ut stackars Affe kan ha varit jordgetingar eller etter myror som ger liknande symtom,skönt att Affe mår bättre. När det gäller Fanny är hon samma lortgris som hon alltid varit men jätte söt.Kramar från oss

 

Jenny

12 augusti 2011 08:45

Majako, Gissa om Fanny var stolt efter sitt lerbad men ångrade sig nog lite när hon åkte i duschen.
Piraffen är i toppform igen.
Kram Jenny.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...