Jag är verkligen ingen pinn-kastar-människa dvs. en individ som gång på gång slänger iväg en slemmig pinne åt sin hund, som denne sedan kutar som besatt för att hämta. Man har väl läst om så kallade "pinngalna" fyrbenta individer som fullkomligen dyrkar skogen och dess aldrig sinande pinnmaterial. Vem vill ha en sådan jycke? Not me.

Så varför gjorde jag det då imorse, kastade en pinne åt Affe?  F_n vet. Men det kan jag säga att pinnar är heroin och Affe blev omgående fast i beroendet. Två gånger slängde jag den fördömda pinnen och sedan stod han där framför mig som ett fån, alert och redo, - kom igen matte släng den då, men hallåååå, SLÄNG! Jag förbannar min dumhet.

Han fick iallafall var lös idag och det var länge sedan sist. Han har ju under en längre tid haft lingonris i öronen men nu fanns det åter några öppna kanaler i hörselgångarna. Det sprangs kors och tvärs och skaren gjorde att (ut)flyktsmöjligheterna var obegränsade. Hurra tyckte Affe som hann söka av halva skogen.

På eftermiddagen tog jag med mig Affen och åkte till stan. Ett besök på Djurmagazinet stod på agendan. Bra träning för Affe eftersom han är välkommen där. I vanlig anda röjde han järnet inne i affären och hann säkert provsmaka mer än ett ben, precis som vanligt.

Insåg att vi gott och väl kunde passa på att promenera lite utanför IKEA när vi ändå var på plats. Kontakt belönades samt allmänt gott uppförande. Utnyttjade hämningslöst en medmänniska som satt på en bänk utanför en av butikerna. - Hej! Jag kommer att gå förbi dig med min hund, upprepade gånger och han ska inte komma fram till dig. Han är inte elak, bara väldigt, väldigt glad. Varje gång vi passerade kvinnan utlöstes intensiva glädjeristningar i den lilla Affe-kroppen. Hur kan något så enkelt vara så svårt. Tillslut fick vi iallafall till en halvhyfsad passering.

   Matte! Tror jag behöver solbrillor.

Åka skidor har jag hunnit göra två gånger idag, men det var tungt. Dåligt glid på morgonen och nu framåt kvällen var det visserligen bra glid, men även bakåt. Dessutom var det bitvis väldigt mjukt i spåret.

Grillat korv och druckit choklad har vi gjort idag. Det här är livet sa jag till sambo när vi stod och gottade oss i solen och avnjöt vår grillkorv.

  Närgången Affe under dagens utevistelse. 

Måndag imorgon och ny vecka, det måste ju bara bli bra.

Ha det gott.

 

Malin

26 mars 2012 14:15

*ska inte säga vad jag tänker*...
men aja baja slänga pinnar överhuvudtaget - i min värld slänger
man inte pinnar pga "skaderisk etc" och man slänger INGENTING till
en hund som Affe som går på högvarv & har nära till stress.

Besöket på djuraffären ett "annat kapitel", i o med att han fortsatt tillåts vara där med den energin & dessutom "får lov" att knycka hundgodis så är det i allra högsta grad självbelönande & ta dig en liten funderare på vad det är han belönas för i det fallet..
*hrmm*

Åååååh - ännu en gång önskar jag att vi hade kunnat haft ett "kvart-samtal" snart ringer jag dig & "tvångspratar" med dig - givetvis i all välmening. Det VET du!

Härligt med skidturer! Kan du inte sätta Affe i sele i ett bälte
att hjälpa till lite när det är tungt & samtidigt får han jobba lite..(?)

Team Madofi närmar sig "norrland" - förhoppningsvis väntas valpar i Finland i maj ;) *love*

http://www.madofi.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...