Knäckt men inte död, än. Jag tror söndagens maratonpass i snön, nästan tagit livet av mig. Idag har jag varit olidligt trött och knappt orkat lyfta mina armar. Drack en Celsius (energidricka) som i vanliga fall ger mig hjärtklappning och nästan får mig att studsa runt likt en duracellkanin. Men inte idag. Jobbar hela helgen och funderade i förmiddags hur i hela friden det ska gå till.

Trots trötthet tog jag en promenad med Ruben efter jobbet och skottade undan den snö som fallit. Det är jag stolt över.

Kanske inte bara är snöskottningen som gjort mig trött. Fick deklarationspapper från jobbet och ett snabbt överslag visade att jag dubblerat min arbetstid 2014 jämfört med 2013. Jag kan slå ut arbetstiden på 52 veckor (alltså ingen semester) och ändå få ihop en bra bit över 40 tim/vecka, ooops.

Försöker "tjäna" ihop till larmkoden till jobbet, vilket gör att jag kan mig in lite tidigare, eller mycket tidigare om jag vill *hahaa* Men de är envisa och vill inte ge den till mig. De tror att jag kommer att vara där klockan 4. Hur de nu kan tro något sådant. Fick ett nej igår IGEN!! Jäklar också.. Bevisligen jobbar jag mindre nu, råkade visserligen bli en 10 timmars dag idag, ooops igen. Men nej, det var tvärstopp. Jag har vänt på det hela, kör snyftvarianten och antyder att det beror på att de inte litar på mig *fniss* Men det hjälper inte heller.

Meningslöst å dra ut på det oundvikliga.
God natt!!