Funderar mycket på hur Affen formas av det här med sitt skadade ben. Han får ju liksom inte vara valp på valpars vis. Han får inte springa, inte hoppa, inte busa osv. Det är mycket nej och mycket förbud. Jag kan inte ha honom lös och han inte vara tillsammans med Fanny.

En tråkig, tråkig valptid och det känns som jag tappar massor. Han har snart (om en dryg vecka) vilat och varit i (någorlunda) stillhet i två månader. Behöver jag tillägga att tillvaron blir minst sagt komplicerad och allt kräver minutiös planering.

Igår gjorde vi i alla fall en blixtvisit på ett 30 års kalas och jag måste säga att Affen är hur duktig som helst, jag är superstolt.

Massor med folk, skratt och musik och han sa inte ett knäpp där i sin bur, var bara jätteglad åt alla som kom fram och kikade och hälsade på honom.

Vi lämnade kvar husse i Nikkala på kalaset och strax efter 3.30 i morse klev över tröskeln i hallen. Det kallar jag kalas   (tack min vän för att du har förståelse för att jag inte kunde stanna   )

Kan tillägga att kl 7.30 imorse kom skjutsen som skulle föra honom och Bella till utställningen i Överkalix. Pigg och glad kexchoklad.

Så lite tänkvärda klokord   

Innan ni dömer mig, fundera på varför jag gör som jag gör.

Innan ni dömer mig, fundera på om kan det finnas en bakgrund och ett skäl till att jag är som jag är.

Innan ni dömer mig, kanske det finns något ni inte känner till?

(av okänd författare)

Ha en härlig söndag, själv ska jag gå och gosa med mina vovvar   

 

Lena, Kila, Pirra

1 augusti 2010 19:21

Å andra sidan har du ju närapå övertränat honom socialt under hans första tid hos dig ;) Kanske skönt med lite vila...? ;)
Nä, skojade bara, såklart jag också önskar honom att få vara en "vanlig" valp! Hoppas hoppas han får det snart!!!

 

Jenny

2 augusti 2010 12:00

Jo, nu i efterhand är jag ruskigt glad att jag var just så intensiv (manisk)i den socialaträningen.
Nu är det lite andra bitar som kontakt, inkallning osv som bekymrar mig. Det blir väl en Emil "två" dvs, Jihaaaa, jag är fri, jag kan flyga och göra vad jag vill, utan koppel och matte hon är där och kan inte ta mig, yihaaa :) He he..

 

Lena, Kila, Pirra

2 augusti 2010 13:27

Kontakt är väl en ganska bra grej att träna med vilande hund? Går ju att lägga in lagoma störningar oxå (dvs inte så starka så han börjar skutta och hoppa). Och angående inkallningen så är det enda som händer att ni fortsätter där ni slutade, så snart han är fit for fight. Iom att han är fast hela tiden hinner han ju inte få några skojiga erfarenheter av att INTE lyssna på en inkallning. Alltså, rent lydnadsmässigt kan jag inte tänka mig att ni får några men alls av det här - utom att ni kommer igång lite senare än tänkt förstås, alltså kommer framgångarna också nån månad senare ;)

 

Ia

2 augusti 2010 19:13

Måste ju säga att jag blev mycket imponerad av affe;)Vill ju att vännen min ska komma på benen igen(vi har massor att göra)o att se matte så fundersam o ledsen gör så ont i mitt hjärta=(
Jag hoppas att alla hade en trevlig kväll o att maten o drycken smakade!! Jag hoppas verkligen att det gick bra för Bella i ö-kalix....Det kan ju inte vara lätt med en sådan husse som säkert var trött,full,bakis....(vissa lär sig aldrig) hihihi....

 

Jenny

3 augusti 2010 14:33

Tack Lena, känns skönt att höra.
Jag relaterar nog delvis till en galen kanin jag hade som barn( den hade konstant vistats i bur tills jag fick henne) men det är en helt annan historia :)
He he, ett vajjande grässtrå är ett stort störningsmoment i vår värld...

Ia, gick bra för Bella men värre för husse som såg ut som en paprika av sorten röd när han kom hem. Herr Magnesyl trodde att han tålde solen utan solkräm à 35 för barn..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...