Piraffen hade ställt till det hemma idag, när han och Fanny var ensamma. En matta i köket var totaldemolerad, vilket absolut inte gör något för mattans del men köket såg ut som en soptipp och jag var illa tvungen att ta fram dammsugaren, Affes hatobjekt nummer 1.

Eftersom Cesar Millan i gårdagens program tog sig an just fobier mot dammsugare var jag fylld av tillförsikt, skulle bli plättlätt. Nu, några sår rikare förstår jag varför det är Cesar som gör programmen och inte jag.

Det gick alltså inte bra alls. Galen, galen terrier och inte kunde jag bara sluta mitt i hela uppdraget heller, för det skulle garanterat ha satt en fjäder i hans hatt. Mitt största misstag (JA jag erkänner) var att jag delvis tappade humöret (var antagligen en aningen pyttelite irriterad över mattan, inte att den var trasig, utan bara det, att han gjort det) Han hoppade, slet och drog, ramlade och halkade (hade honom i koppel) Helt slut blev han, jag med.

Detta var ju inte alls bra för hans ben och jag blir så arg på mig själv för att jag låter det söndras gång på gång och för att jag inte tänker efter innan. Om jag kunde skulle jag bädda in hela mitt hem i mjuka duntäcken men det funkar ju inte så, tyvärr.

Undrar om dagens dust förutom mera ont benet även spädde på dammsugarhatet.

Cesars metod funkade uppenbarligen inte något vidare på min terrier (fel på utövaren naturligtvis) Så nu ska jag istället prova med omvänd psykologi med hjälp av min vän ”klickern”

Dålig, usel, okunnig, elak matte, så känns det i alla fall just nu   

 

Lena

4 augusti 2010 01:43

Eller så låter du Affe fortsätta hata dammsugaren - en bra ursäkt för att ta ut honom på prommis medan HUSSE dammsuger!!! :D
Men snälla snälla ben, BLI BRA nu nån gång!!!

 

Jenny

4 augusti 2010 09:42

Hm, det förslaget ska jag nog anamma. Tidigare var husse + Aff och tränade bilåkning medan jag tog en sväng om med dammsugaren. Det här var mycket bättre.
Eller oxå slutar man dammsuga helt och går över till kvast i stället ;)
Jo, det där benet får ta och bli helt nu, både jag och Piraffen börjar bli less på konvalescenstillvaron.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...