2 timmar och 30 minuter kan vara ett ögonblick eller en hel evighet.

På 2 timmar och 30 minuter kan man uträtta underverk eller ingenting alls.

2 timmar och 30 minuter var den tiden Affen var tvungen att vara ensam hemma idag med enbart Fanny som sällskap.

Jag hade velat trötta ut honom med en rejäl (valp)promenad men det gick ju inte pga. benet. Försökte lägga ett kort spår på hemmaplan men det gick inget vidare, myrorna hade beslagtagit Frolicbitarna och vinden gjorde det lite för svårt.

Delade av huset mellan Fanny och Affe med hjälp av kompostgaller, blir för mycket våldsamt, okontrollerat bus annars.

Bunkrade med ett jättegott ben, en tärning med godis (aktiveringsleksak) samt en annan aktiveringsleksak som jag pillade in hundmat de luxe i (dvs. de små burkarna med paté eller vad sjutton nu det är i dem, dyra som skrutt och aldrig något jag köper i vanliga fall)

2 timmar och 30 minuter. Hej då vovvarna, var nu snälla, matte kommer snart.

På vägen hem försökte jag föreställa mig det absolut värsta som kunde ha hänt. Död givetvis men så dramatisk ska man inte vara. Rivit sönder mattan och/eller tuggat i sig jättemycket vadd från mjuka korgen, nja. Tuggat sönder benen på köksbordet, nja. NÄ! Det absolut värsta skulle vara om han försökt hoppa över gallret och blivit hängande, har livlig fantasi, jag vet. Fast det fenomenet har faktiskt inträffat med min allra första hund, Dino. Jag kan inte ha varit mer än 7-8 år men jag minns det glasklart, en fruktansvärd syn.

Det första som möter mig i hallen är Affe, PÅ FEL SIDA OM GALLRET. Han hade dock inte hoppat över utan lyckats få till en springa som han sedan pressat sig igenom.

Å nej, alla kablar som jag inte trott att jag behövt skydda och jag som just på egen hand lyckats lappa ihop kabeln till internet.

Men kablarna var orörda, allt annat också. Men han har haft pissparty! Han som aldrig har lyft på benet ute har på något mirakulöst sätt lyckats pinka mot väggen och den ena korgen var plaskvåt. Han måste ha stått på korgkanten och pinkat mot väggen (och mina nya tapeter) kräk  

Detta i sig var väl inte så upprörande. Men vad som är värre och som bekymrar mig betydligt mer är  det garanterade ”buset” som skett mellan Affe och Fanny. Definitivt inte någon lämplig aktivitet för ett skadat ben. Få se i vilket skick han är i efter någon timmas vila.

2 timmar och 30 minuter! Jag antar att tiden i alla fall gått snabbt för hundarna och som husse uttryckte sig ”huvudsaken är att man har roligt” men i det här fallet är jag nog inte böjd att hålla med.