Förvirrad var jag imorse. Hade ställt klockan för träning men var snortrött och lat, somnade om. Vaknade någon timme senare och funderade på hur mycket tid jag hade på mig innan instämpling på Ica. Länge och väl fick jag fundera innan det gick upp ljus att det var söndag dvs. ledig dag och inte måndag och arbetsdag, som min hjärna hade för sig. Har jobbat så sjukt mycket denna vecka att jag nu faktiskt är rastlös av att vara hemma och ledig en hel dag.

   Frukostlycka.

Pengar kommer in och pengar rullar ut. En god stund av dagen har jag fördrivit på Stadium. De hade ett grymt bra erbjudande som innebar att man fick 25% på ett helt köp, sånt gillar jag. Nya skor och nya tröjor blidde det.

Igår kväll efter jobbet blev det en ny cykeltur med Affen, som inte längre var lika vaksam mot det enögda monstret, cykeln.

Tog en lite längre runda men fortfarande i sakta mak. Funderar på om jag törs ta honom på asfalten. Skogsvägen är ju så mjuk och fin för honom att springa på men knöligt för matte. Är lite rädd om hans ben men får väl prova korta bitar i taget och se vad som händer.

Imorse fick han vara lös. Det var länge sedan sist. Var beredd på tjohej galopp och iväg men icke.  -Titta matte vad jag kan gå fint utan koppel. Kanske han inte har samma behov av att kuta, som en blådåre nu när gallren är borta här hemma och han hoppa och skutta bäst han vill.

Fanny fick sig också en liten skogstur när hon och jag var och kollade kantarellstatusen, som definitivt fortfarande är på noll. Det visste jag nog men det skadar ju inte att kika.

   Fanny

  Jaja, jag kan ligga ner oxå.

Lite spår har vi även lyckats klämma in idag och så duktig han börjar bli min lilla Piraff. Nog vet han vad det är för uppdrag han har när spårselen åker på.

- Varsågod att spåra och i ett rökmoln försvinner han i väg.

Det var min trogna spårkompanjon Sari som ställde upp och gick ett Affespår, ett mycket uppskattat sådant. Jag är så lycklig över att ha hittat ett spårslut han verkligen gillar, en liten pipis. Idag hann jag inte ens se att han kommit fram till slutet men jag hörde ljudet, *piiiipaaa, piiiipaaa*

Igengäld gick jag så klart ett spår åt hennes Nemo men det är så man skäms, skulle kunna tro att det var första spåret i historien jag gick. pPecis bakom husknutar, över kullerstenar, mot vinden och alldeles för snäva svängar suck. Dessutom insåg jag när jag nästan var klar att enda vägen tillbaka, utan att korsa mitt eget spår var att följa elljusslingan runt.

Det blev med andra ord en rejäl promenad tillbaka, vilket i och för sig inte skadar men iförd gummistövlar, rejäla byxor, långärmat och hundförarväst, dessutom med en massa knalligt neongula band i handen, väcker man minst sagt uppmärksamhet.

Jag har aldrig sett björn i frihet (vill inte heller) och jag vet inte hur nallebajs ser ut. Men i min värld skulle detta mycket väl kunna komma från ett stycke nalle. Eller vad tror ni? Högen var REJÄL kan jag tillägga, vilket inte riktigt framgår på bilden och dessutom såg den rätt nyproducerad ut. Huvaligen.

Björn-poop?

Annars kan jag berätta har min natt varit synnerligen hektisk och jag skulle säkert vara som en jättelik godispåse för en drömtydare.

Det ena scenariot efter det andra har avhandlats i min hjärna och jag undrar faktiskt var allt kommer ifrån.

Jag har letat matteböcker längs långa korridorer, iklädd knallröd klänning (kände mig gräsligt felklädd i drömmen) och jag har tittat på långa mattetal, uppskrivna på en tavla. Jag har blivit påkörd av en kundvagn. Jag har träffat på en slags pudelvariant, jätteglad och tillgiven men överhopad av löss, så jag ville inte ha den nära mig. Samt en massa annat som jag absolut inte kan berätta om. Jösses min hjärna måste ha jobbat för högtryck. Undrar om man törs somna ikväll..

Framför mig har jag nu en mild arbetsvecka, enligt schemat. Frågan är om det blir så. Fast helt ärligt, egentligen vill jag nu jobba så mycket som möjligt, så länge inte vovvarna blir lidande.

Mitt knä mår dessvärre inte riktigt bra av allt trampande, timme efter timme. Men efter fredagens bombnedslag, då domen om ett tillfrisknande på upp till ett år för mitt knä föll, känns det rätt hopplöst i allfall. 

Vissa begraver sina sorger i alkohol. Jag begraver mina i jobb, det är mer ekonomiskt.

                                                  

      Tjing

 

Melitta

4 juli 2011 18:09

Det ser Mums ut din frulla;) Hade inte tacka nej:)
Dina drömmar får du berätta mer om sedan;)
Du är väl värd en dag ledig o ha en lugn arbets vecka likaså!
Kram

 

Jenny

5 juli 2011 08:24

Melitta!
Det var/är gudagott :)Brukar vara lyxig så här års och se till att ha jordgubbar hemma varje dag. Har några egna plantor oxå men det lär inte bli så mycket bär eftersom ogräset har fått ta över :(
Jo, nog är det skönt att vara lite ledig också men har just meddelat jobbet att ha mig i åtanke när det behövs extra, *he he* Du vet, iphonen suger och drar =D
Kramen.

 

Malin

5 juli 2011 16:36

skrev precis en lååång kommentar som bara försvann *grrrr*

Vilken mumsig frukost-tallrik! *me like*

Kul att det funkar bättre med det enögda monstret, dom brukar vänja sig rätt så snabbt.
Ser ut som att Fanny äntligen fått sommarfrissa,
hamnade hon under gräsklipparen? *hi hi hi*

Googlade på Bear poop, verkar som att det skiljer ganska så mycket i utseende, men det borde väl din
karl kunna identifiera?

Spoooky drömmar du har ;o)
Du får nog skriva upp dom o gå till en tydare

http://www.madofi.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...