Av terrier promenader blev det igår. Kom att tänka på vad en djursjukvårdare på rehab i Gammelstad sa till mig när hon träffat Affen för första gången. - När han blir bra kommer du ha en kompis som hänger med på allt. Oj, vad rätt hon hade för Affen Piraffen han tackar då rakt inte nej    

Vem jag? Rulla mig i något stinkande? Näää Nääää!

Fanny däremot hon var inte alls glad när jag i går morse av släpade med henne på promenaden. Så fort jag stannade gjorde hon sig beredd att vända av hemåt igen. Enbart av den enkla anledningen att husse just skulle till att äta frukost när vi begav oss på promenad. Fanny och husse har sedan tidernas begynnelse haft en speciell frukostrutin som jag definitivt förbjudit honom att introducera Affe i.

 Off we go!

Så här i älgjaktstider brukar jag vara lite (pyttelite) tillmötesgående när det kommer till att klampa runt i skogarna under helgerna.

Idag var det dock så otroligt fint väder och att gå den asfalterade ”byavägen” kändes inte alls lockande, man vill ju till skogs.

Blev naturligtvis tagen på bar gärning nästan omgående.  Men med lite restriktioner  fick jag och Piraff fortsätta vår promenad som dessvärre inte alls blev så lång och njutningsfull som jag planerat. Vi hann inte långt alls innan jag började må pyton. Kallsvettig, yr och med prickar för ögonen, trodde allvarligt att jag skulle tuppa av. Ner med huvudet mellan knäna och sitta ner en stund i gräset, pust. 

Antar att det var ett sockerfall modell XL. Kom precis från träningen där jag visserligen sprungit 7 km (första gången sedan knäet rasade) och kört några maskiner men det brukar inte vara några problem. Hur som helst var det bara att vända hem igen, i sakta mak. Snopet och irriterande. Slöseri med fint väder.

  Lycka är att :

  Springa så öronen flaxar.

Igår kväll kom det en ny laddning med älgkött. LESS! är bara förnamnet. Och sambo befinner sig naturligtvis på uppdrag, som vanligt när det vankas kötthantering.

Både min frys och frysbox är helt knökfulla. Att baka något är helt, totalt, definitivt uteslutet.

Sambo kommer framöver bara kunna drömma ljuva drömmar om en fet falukorv. Han ska få äta älgkött tills det sprutar ur öronen, så det så.

 Fladdermus ett terrier?

Jag ångrar lite att jag på morgonprommen igår inte lät Affe följa på färska älgspår som han hittade.  Han gjorde ett klockrent upptag och följde på i rätt riktning, duktig kille. Kul att se för det där med bakspår gillar vi ju inte alls.

När jag sedan på promenad nummer två provade på samma spår var det inte alls lika intressant längre. Han tog upp spåret, halvhjärtat och snabbt blev det bara virrvarr.

Affe i spårartagen

Unnade mig idag en sällsynt lyx, att sova en eftermiddagslur på soffan, naturligtvis med båda vovvarna som sällskap. Varmt, mysigt och som balsam för själen. Borde unna mig det lite oftare  

Nu ska jag leta fram någon lämplig film, ta med mig vovvarna och mysa i soffan resten av det som är kvar av kvällen. Och imorgon blir det sovmorgon, det har jag bestämt.