Var till ortopeden idag, ska varken bli djupgående, långrandig eller tråka ut er med detaljer. Prognosen är inte ljusnande, om man säger så. Mitt trumfkort, artroskopin, ville herr överläkare inte alls veta av eftersom den tydligen har en förmåga att försämra artrosen på sikt. Han tittade kritiskt på mitt knä, skakade på sitt huvud och ojade sig över min ålder, alldeles för ung. Jag vet! Hade jag lust att skrika.
Med tabletter för värken och tabletter för magen (som inte tål värktabletterna) samt ett värkande knä lämnade jag sjukhuset i Sunderbyn, dessutom rätt modfälld. Sambo filosoferade på vägen hem - hur ska du vara när du är 50? Vi måste nog handikappanpassa huset. Jo, tjena, skulle inte tro det.

Trodde inte det var så dåligt väder som det uppenbarligen var. Under dagens bilfärd har vi bevittnat ett flertal olyckor och avåkningar. Obehagligt.

   Avåkning och hamnat på fel sida om mitträcket.

   Avåkning..

   Olycka.

Lucia idag, vilket har slunkit rätt obemärkt förbi. Fast lite lussande blev det så klart med Fanny och Affe.

Trevlig Lucia, det som nu är kvar av kvällen.