Söndag är vilodag, eller hur? Jag känner mig som en mjölsäck och orkar knappt röra mig. Idag blir det varken gymträning eller skidåkning, bara hundpromenaderna.

     Lycka är att vara omgiven av valpar  

   Gäller att hålla tungan rätt i munnen när man blir anfallen av gänget.

  Jakten på den dolda maten fortsätter.

   Hallå där! Vad pysslar du med där bakom egentligen?

För att bli lite alertare lät jag i förmiddags Affe besöka valplådan igen. Det får både honom och mig på gott humör.
Terrier-lycka är att vältra sig bland valparna. Han är så otroligt gosig med dem. Varje valp inspekteras och någon tvättas lite här och där. Man tänker ju att han kanske skulle bli något besvärad när de klättrar på honom i sin envisa jakt på mat, men icke, han är så snäll och tålmodig.

   Det är så mysigt med de små.

Bilden nedan måste ju bli utnämnd till "dagens bild" jag och sambo skrattade gott när vi såg den. Den är helt enkelt störtskön.

   Affe leder ett gymnastikpass i valplådan. - Kom igen alla valpar gör precis som mig,
upp med tassen och sträääääck. -Okej, okej, gör jag rätt nu Affe, är det så här du menar?

Over and out

  Kikkas valphög får mig att tänka på Yin Yang 

   Kikkas enda tik, kanske en Flisa?

   Minst är hon men hörs högst av hela högen.

   Kikkas valpar visar ännu ingen antydan att öppna sina små blå.

   Hur man gör för att få bästa sovplatsen. Man knuffar helt enkelt
bort brorsan.

   Och parkerar sig själv överst, oavsett om det är bekvämt för de
övriga eller ej. Observera den uppstickande tassen :)

   Fanny hälsade på i lådan idag, lika förtjust som vanligt.

Idag fick både Affe och Fanny hälsa på i Lottas valplåda. Affe är minst sagt lyrisk. Han låg på rygg och jag skrattade så mycket att jag totalt glömde att fota när småvalparna försökte hitta matstationer på Affes mage. Någon bild fick jag dock till i slutet.

   Den vilda jakten på maten.

   Var är maten då?

   Inte här! Undrar var han gömt den.

   Men hallå hörru! Haru inget käk, alltså?

   Matte! Dom här valparna är bra tossiga, dom tror jag är en flicka.

De får klättra bäst de vill på honom och han är helt klart kär. Inte ville han gå därifrån heller, fick dra bort honom. Valparna som nu, så smått, har börjat använda sina ben, stapplade efter Affe inne i lådan, som små fyllon raglar de omkring.

   Affe visar de rätta "movesen" på rygg med tassarna i vädret.

   Puppies all over the place.

   Trååååkigt att bara sitta fint, jag vill ju mysa med dom.

   Varför har du så stor nos för?

   Vaffö gör di på detta viset...

Det är ju väldigt mycket hund i bloggen just nu, av naturliga skäl. Men det finns ju faktiskt annat i livet också.
Du som bara har rent hundintresse och inte är intresserad av viktsvammel och annat blaj kan sluta läsa typ här.

Slut på del 1

- den ganska seriösa valpuppdateringen-

Del 2

-nonsens och totalt oviktigt vetande-

Oh my god, vilken viktchock jag fick imorse när jag klev upp på vågen. Det är nog ett halvår sedan jag sist stod där och nog visste jag att jag gått upp i vikt. Men att det var SÅ MYCKET, herregud.

Ändå har jag under de senaste veckorna gått ner x antal kilon (tack vare allt "spring" med hundarna) det känner jag tydligt på kläderna.

  
Fattar inte hur dessa kilon kunnat hamna på min kropp. Det kan ju INTE ha att göra med de hembakade semlorna, de var ju så små ju. Eller mina egenhändigt komponerade arraks/chokladbollar. Eller mitt ons-tor-fre-lör-söndagsmys med nybakade scones? Nääää!

Hur som helst har jag nu försökt hitta tillbaka till träningen efter ett långt uppehåll. Fyra gånger har jag lyckats ta mig till gymmet denna vecka, ett skidpass har det också blivit och många hundpromenader.
Bara idag har jag tagit mig fram 2 mil, 5km av dem har jag sprungit. Inte undra på att jag har "skitsvinont" i artrosknäet nu.

Mitt största bekymmer är att PÅ-knappen fastnar i just PÅ-läget och det blir för mycket.
Nu får fasen knäet fast gå av på mitten, kilona ska väck. Men jag börjar imorn *hehe* Ikväll ska jag unna mig något och lite till. Sedan blir det nada ett långt tag framöver. Minst till påsk *fniss*

Tjingeling!

Jaaaaaa, äntligen uppdatering från valplådorna.

   Spegelbild?

Ber om ursäkt för den klena uppdateringen men de två sista dagarna har jag inte ens haft tid att slå igång datorn. Det är helt enkelt fullt ös, från morgon till kväll. Och jag som, från och med nästa vecka, hade tänkt återuppta Affes träning på brukshundklubben, hur nu det ska gå till. Ni kommer antagligen inte att få en enda uppdatering överhuvudtaget. *Hehe* skoja bara men som jag sagt tidigare, tiden är en bristvara.

   Små korpgluggar.

   Jag gillar den vita strumpan på tassen.

Under dessa senaste dagar har det hänt en hel del i "lådorna"
Lottas valpar har öppnat sina korpgluggar och ser numera ut som små, gråögda aliens. De har ökat i vikt och tyngsta hanen väger nu nästan 1kg. Allt växer på de små liven, så även klorna så jag har just klippt 108 stycken pyttesmå klor. Pust, inte helt enkelt och gissa om jag hade kramp i handen mot slutet.

   Sötisar.

Kikka börjar bli en aningen uttråkad i mamma-rollen och har inlett operation: riva-papper-i-mikroskopiska -småbitar. Hon är inte längre orolig när man pysslar om valparna och det är skönt. Tyckte det var lite oroväckande när hon stressade upp sig tidigare och det känns faktiskt som att valparna ökar snabbare i vikt nu när hon lugnat sig.

   En av Kikkas valpar har somnat med maten i munnen :)

   Bitande kyligt imorse på Kikkas promenad men när vi vände hemåt
med solen i ansiktet och vinden i ryggen var
allt förlåtet, så härligt.

Alla valparna har fått nya hem och nu återstår drygt 7 veckor innan de lämnar oss. En som lämnar oss redan nu på söndag är sambo som beger sig iväg på jobb igen. 7 dagar och ensam med  17 hundar igen, tur att man avgudar dessa fyrbenta varelser.

   En av tikarna somnade i skålen
under vägningen.

   818 gram och ryms perfekt i en liten plastskål.

Imorgon är det hockey. Mitt älskade Djurgården kommer på besök och möter det lokala laget, APlöven (Asplöven)
Jag och sambo håller INTE på samma lag, vi sitter inte i samma sektion i ishallen och vi är knappast  vänner när matchen är slut. Inte många förövrigt som är vän med mig i den ishallen. Av någon anledning tycks de se mig som en förrädare.
Sist var det jag som förpestade hans tillvaro med min segeryra. Hoppas naturligtvis på favorit i repris.
Dags att plocka fram Djurgårdströjan och den fina blå, gul, röda halsduken. Heja, heja DIF DIF DIF....

Bilderna i dagens inlägg är på Lottas valpar, utom då "mat i munnen" bilden. Imorgon hoppas jag hinna ta lite mer foton på Kikkas valpar.

Trevlig helg på er.