Jag behöver inte se på tv längre, i varje fall inte om jag är sugen på en thriller eller möjligtvis lite action. Nå, hellre det än skräckfilmen som rullade på för någon vecka sedan. Ni kanske minns att jag nämnde något om en skräckvecka i ett tidigare inlägg.
För att bo ute på landsbygden går det minst sagt livat till och jag kan inte påstå att jag är helt tillfreds med tillvaron. Sköt dig själv och skit i andra följer jag stenhårt, åtminstone här hemma i byn och jag hoppas innerligt att det är ömsesidigt.

Börjar återhämta mig från min "pollenallergi" och testade löpbandet på gymmet imorse, JOBBIGT! Körde lite maskiner, ännu JOBBIGARE och svetten forsade. Men ändå skönt. Drabbas av en inre rastlöshet när jag inte tränat på ett tag och dessutom känner jag mig som en deghög.

Du gamla du fria, du fjällfeta ko...... Sveriges nationaldag och vem bryr sig egentligen, förutom de lyckoostar som får en extra ledig dag. Jag hör naturligtvis inte dit, nix pix. Enda positiva med denna dag, för mig, är att det dubbelt betalt. Å andra sidan får man ju jobba dubbelt så hårt eftersom vi är mindre folk röda dagar.

Jag styrt upp dagen (i tanken) rätt bra. Träning i morse -check, åka och arbeta, klippa gräsmattan direkt efter jobbet och sedan städning. Som avslutning hade jag tänkt baka scones och glo på tv. Förhoppningsvis finns det något roligt och lättsamt att titta på. Är ju som sagt mättad på action och thriller. Observera dock orden inom parentes, i tanken. *hehe*

Begravningskläderna är i sin ordning, pust. Det är alltid ett jobbigt och tråkigt moment att ta tag i.
Jag har en svart kjol, jag kallar den för begravningskjolen. Det är en snäv skapelse i ganska liten storlek och den får ofta agera måttstock för min kroppsvolym. Ytterst glädjande var att jag faktiskt fick upp den över höfterna. Jag kunde till och med stänga knappen i magen, utan att hålla andan eller ligga raklång på sängen.
Nu ska jag inte ha den kjolen på den stundande begravningen utan en svart klänning jag faktiskt råkade finna i garderoben efter morfars begravning. En klänning, totalt bortglömd, alldeles oanvänd och förpassad längst bak allra underst. I bland är det bra att vända ut och in på skåpen, man vet minsann aldrig vad man kan finna.
Ja, tillbaka till det där med begravningskjolen. Den satt väl inte så jättevackert (typ korvskinn) men det gick på och det fick mig att tralla lite extra igår kväll......

Happy nationaldag på er

Aj, min hjärna sprängs, min nacke håller på att gå av och axeln ska vi bara inte tala om. Ung i sinnet men kroppen känns som en åttioårings.  Hallå! Jag är ju för f_n  ett  barn ännu, det är inte rättvist.
Gnäll, gnäll och åter gnäll. Skulle ju ha sprungit Vårruset igår. Men det som jag trodde kanske var en släng av pollenallergi, var något annat och när jag fick ont i bröstet, samma känsla som infann sig då jag hade lunginflammation, för en tid sedan, insåg jag att det bara var att ställa in. Men inte sjutton mår jag bättre för det  och dessutom har jag fått något mystifikt i halsen, typ en blåsa eller en "alien". På morgonen trodde jag nästan att det var en fästing. Lyckligtvis vet jag bättre än att de sätter sig på insidan av halsen.

Idag har det varit snudd på kallt och till min stora lycka blåste det nästan stormvindar under eftermiddagen/kvällen, så jag och Affe-fisen kunde ta en välbehövlig långpromenad, äntligen. Att det har var lång tids vila för honom märktes definitivt. Det var liksom massor av uttisprutti i de små tassarna och promenaden avslutades med lite plask i äppelpoolen.

   Vi skulle ta lite fina bilder men objektet
ville annat. Det gäspades.

   Och trixades.

-Är hon kvar ännu...   
Herr Fåntratt!

   Åhhh, vad tråkigt, kan hon inte bara lägga
ner...

   "onda blicken" avskräcker inte foto-matte

   Herr uttråkad.

Min mormor har somnat in efter en kort tids sjukdom. Eller egentligen har hon nog varit sjuk länge men bara inte vetat om det. Hur som helst, eftersom det gått så fort har hjärnan inte riktigt hunnit ställa in sig på att hon är borta. Så igår när jag var ute och skördade den första rabarbern kom jag på mig själv med att fundera på om kanske mormor också ville ha lite rabarber....  
Omgivningen har inte heller hunnit med i hennes frånfälle och att lämna beskedet att hon gått bort till människor som frågar hur hon mår är varken lätt eller roligt, speciellt inte när det sker under arbetstid och kön bakom ringlar sig lång. Mormor skulle förövrigt ha haft namnsdag just idag, på Solveig-dagen.

   Blommor från dagens promenad.

   I mellan träden skymtar ett rådjur. Hade fått en kanonbild om jag
bara kommit ihåg att jag hade kameran på axeln. Nu gick
tyvärr värdefulla sekunder till spillo, synd.

Hej hopp ha det gott!

Jag börjar komma tillbaka i gamla gängor, bli mig själv, helt enkelt, på gott och ont, mest ont. Allt kan enkelt beskrivas med följande formel, normal-Jenny = klantig Jenny, där ooops och hoppsan är de absolut vanligaste uttrycken.

Jag har många bevis på att allt börjar bli "som vanligt" men godbitarna torde vara; favoritarmbandet som hamnade i toastolen, jobbtelefonen som hamnade i containern och fågelmatshållaren som jag körde över med gräsklipparen, ooops.

Hur armbandet lyckades hamna i toastolen är en gåta. På något sätt lossnade det när jag ryckte av en bit papper. Övervägde att spola men vad sjutton det var ju mitt favvo. Hittade en lång tampong på personaltoan som jag fiskade upp armbandet med. Sanerade det sedan i tvål och åter tvål samt dränkte in det i handsprit. Och JA, jag hade spolat innan det landande i toastolen.

   Hoppsan.

Jobbtelefonen är en pinsam historia och jag går numera under namnet telefonmarodören av somliga.
Var ute "på golvet" och fyllde på varor, med mig hade jag den så kallade jourtelefonen. Hade inget bra ställe att förvara telefonen på, så smarta Jenny la den i en av de tomma lådorna. Påminde mig själv gånger flera att jag skulle komma ihåg telefonen innan jag slängde skräpet i papperspressen. En kollega kom in samtidigt som jag gjorde mig av med mina tomkartonger. Vi samtalade om ditt och datt och mitt i en mening, när jag hörde papperspressens malande ljud, kom jag ihåg telefonen, ooops.
JÄVLAR!! Vrålade jag men det var ju försent. Tänkte hoppa ner i containern och leta rätt på den men blev praktiskt taget fasthållen av kollegan. - Herregud, du kan ju dö om någon trycker igång pressen, menade han. På måndag blir det att krypa till korset och erkänna.

Premiärklippte gräset idag och allt gick jättebra ända tills jag körde på något och gräsklipparen tvärdog. En fågelmatshållare, modell spiral, hade "råkat" kilats fast under klipparen och plötsligt låg det röda bitar från gräsklipparens underrede på gräsmattan, ooops.
Vilken tur att jag i förra veckan beställt en ny fågelmatare, världens sötaste, naturligtvis med en hund.
Jag fick i gång gräsklipparen efter några envisa ryck och några välvalda ord. Undrar varför gräset ser så långt och ojämt ut på vissa ställen....

   En fd fågelmatshållare, hoppsan.

   Min nya hållare, som på beställning.
Mycket finare dessutom.

Idag är det inte sol, vilket känns underligt. Men inte så konstigt kanske med tanke på att vi i flera veckor nu fått njuta? av solen, dagligen. Och milde himmel vad varmt det varit. Har inte riktig koll men tror att vi gånger flera legat i toppen på värmetoppen och folk åker utomlands, nu, i dessa tider, tsssss.

   Kl 8.16, strålande sol och redan 22 grader.
Vardagsmat de senaste veckorna. Att njuta
av morgonkaffet i solstolen är faktiskt
inte helt fel.

   En och annan kycklingsallad har väl slunkit ner under de gångna
veckorna.

   Träden nere vid ån har fått full sommarklädsel.

Affe-fisen är en solcell av hög grad och har varken vett eller sans att flytta sig i skuggan. Så i fredags var husse i väg och köpte en pool åt gossen. Gilla eller inte gilla det var frågan.
Första tanken var nog att han fått en  gigantisk vattenskål för han stod på utsidan och lapade vatten.

   Stor vattenskål jag fått.

Tog dock inte många minuter innan han fattade poängen. Vilken lycka, jaga bubblor, hugga i vattnet och plaska med tassen hemma på gården. *happy Affe* Han kör även en ny variant där han kör ner hela nosen under vattnet och blåser ut luft genom näsborrarna, ser helgalet ut. Enda problemet nu är bara att han inte vill sluta bada och det enda ute som lockar är den underbara, äppelformade poolen. Han ska dit konstant.

   Fullt fokus på att konstruera vattenskvätt.

   Affes variant av den klassiska "kaffepannan" Hela nosen under
vatten och sedan blåsa ut luften.

   Ledsnar aldrig.

Ja, just det, mina vänner myggen har anlänt. Så nu är det jag som sitter inne och häckar, resten av sommaren. Vilket kanske ger mig tid att uppdatera lite flitigare samt besöka andra bloggar. Sista tiden har datatiden varit minimal, i snudd på obefintlig, vilket är rätt skönt faktiskt.

   Blev bråttom i lördags morse, hinna äta frukost och lämna in en rad
på V75 innan jobbet. Fick bli en kombo.

   Så här fint har Affe på sin toalett, översållat av små
skogsstjärnor :)

   Power nap i prickiga huset.  

Tjingeling