Vad gör man en lördagsmorgon när man vaknar av sig själv, relativt pigg och i lagom gymtid dvs. 05.10 Jo man åker till gymmet naturligtvis.
Äntrade löpbandet och det mina vänner var länge sedan sist. Siktade på 10 minuter, ändrade det snabbt till 5 men höll ut och det blev 30 minuter i lugnt tempo med lätt motstånd. Duktiga jag.
Knäet som varit väldigt bra, en längre tid nu, gillade inte alls löpningen, skit oxå. Men än så länge är det jag som bestämmer.

   What! You talkin' to me?

 
Tyvärr blir det lite si och så med träningen nästa vecka då jag och Affen åker till El Stockholmo. Lite synd, behöver kontinuiteten i träningen så här i nystarten för att inte åter falla i lättja.

   Fanny på dagens långpromenad. 

Vädermässigt är det upp och nervända världen. Söderut dit jag snart beger mig har temperaturen under natten krupit ner till kring - 30 grader. Här i norrland har vi nollgradigt. Hur skumt är inte det? Nästan så man kan ta på sig bikinin eller bakanin som jag sa när jag var liten.

    Två fina terrierrumpor

Om solen var försvunnen igår så visade den sig i dag istället från sin allra ljusaste sida. En dryg minusgrad och strålande sol behöver jag påpeka att man fick känslan av "spring is in the air"

Det var så fullkomligt ljuvligt och man kan inte undgå att bli på bra humör. Tog med båda hundarna och tänkte försöka satsa på långpromenad även för Fannys del. Naturligtvis hade jag med kameran, dessutom med nyladdat batteri. Problemet var bara att det nyladdade batteriet fortfarande satt kvar i laddaren, hemma på köksbänken och inte i kameran som hängde på min axel. Senaste modeattributet på hundpromenaden, flera kilos systemkamera, med stora objektivet, bara för syns skull.  Högst irriterande men dessvärre inte förvånande, detta är Jenny i ett nötskal. Så med anledning av detta får ni hålla tillgoda med mobilens ganska usla kamerabilder.

   Något i skogen? Älg kanske, vi såg färska spår.

Är så förundrad över att vi fått så fina dagar redan nu i januari. Januari som annars, i vanliga fall, är kall, mörk och trist. Brukar känna av ett STORT Thailandssug så här i bittra januari men inte i år, nope.

Blir alldeles varm i mattehjärtat när jag tänker på Fanny under dagens prommis. Hon är ju en genuin soffpotatis och skulle gladeligen skippa alla promenader, bara hon fick. Gick en 3 kilometers runda med henne igår och när man går med henne dag två brukar motvilligheten stråla igenom henne. Men inte idag, så pigg och så alert, pinnade hon på, både bort och hem. Annat var det med matte som nästan övervägde att begära bärgning sista biten. Trött i benen, värk i knäet och ont i fötterna var bara förnamnet. Värdelösa, skitskor som tillverkade blåsor under mina fotsulor, aj aj.

   Sämre väder på väg in?

Ha nu en riktigt trevlig helg.