Fjärde advent, puh och julkänslan vill inte riktigt infinna sig. Tror kanske att det beror på att jag längtar så infernaliskt till den 8 januari, datumet för Rubens återbesök på djursjukhuset. Vill ha honom friskförklarad NU!
Är inte sugen på julmat för fem ruttna ören heller men det beror nog på att både smak och luktsinne är kraftigt reducerade. Vilket var en klar fördel när man höll på med sill och lax, insåg jag. Envis förkylning.

Idag var vi på långpromenad, veterinären menade ju på att det nu är ok för Rubens del, så länge han är kopplad. Men gudars skymning vad sugen jag är att släppa lös honom.
En timme var vi ute och knatade och nästan hemma såg han sin första ren. Morr och två gruff, lite bakbensgång sedan var det klart. Underbart med en hund som inte blir fixerad (läs Affe). Även om Affe har svårt att släppa så har mognat ofantligt under det sista året. Han går lugnare i kopplet och har tid att nosa och han bara älskar att spåra djurspår i snön, lilla sötisen. Det gjorde han inte tidigare, då kastade han sig fram, oförmögen att lägga tid på att analysera dofterna.

Jag, Affe och Ruben delar på en stor tre-sits-soffa. Men någon envisas med att promt ligga på sin matte. Så här ser det ut när vi bänkar oss för en tv-kväll.

  

Sötheten är total....  

Sovit som en kratta inatt, vilket gör mig trött som en gris nu men får inte vila middag eftersom jag börjar jobba före fan imorn. Liknelserna är oändliga.

Gäsp, ha en trevlig fjärde advent.