Nä, ont krut förgås verkligen inte så lätt. Det har dessutom tydligen en förmåga att explodera, på gamla dar (jag är inte alltid stolt över mig själv, ska jag tillägga) Jösses, var har det här temperamentet legat gömt de senaste 18 åren. Jag kan pendla mellan glad och arg i ett tvärslag. Jag kan känna saker som jag inte ens vet vad de betyder. Väldigt märkligt och förbryllande men ganska spännande. På min och Rubens promenader gör jag tappra försök att analysera men inte blir jag klokare för det. Äh,  händelser i livet formar oss och jag är definitivt inte samma person längre. Det som inte dödar, härdar väl.. 
Tappade humöret på jobbet och var tre millimeter från att be dem trycka upp jobbet någonstans. När jag insåg att huslånet på banken inte skulle betala sig självt. Ni som hängt med ett tag minns mitt flitigt använda ordstäv "TIG MIN MUN SÅ FÅR DU SOCKER" så passande, åter igen.

 Typisk bullestil att sitta. 

   
Ruben med röda mulen. "Någon" tog sig under vilt-
stängslet från ena hållet men när han skulle tillbaka
försökte han gå igenom det. Nöt! Därav tydliga
ränder på bullesnoken.

  
Min alldeles egna sengångare Sid från Ice age.

  
Fri som vinden och blickar ut över nästa
potentiella hyss.

  
Han måste alltid klättra på grävaren inne i
skogen. Vad är det med killar och traktorer
egentligen....

I övrigt är jag inne i ett massivt jobbsvep igen och när jag blir ledig ska jag sova, bara sova.

  
Jag har verkligen heeela frysen full i bröd. Alla
mina brödleverantörer har fått ett antal nyheter och
i form av brödansvarig blir jag naturligtvis tilldelad
prover. Jag kommer att rulla fram innan jul. Fínns
en till som också gärna provar, ser ni?

Nu är klockan 19 och jag ska bädda ner mig och Ruben-raket.

Natti natti

 

Ewa

19 oktober 2014 20:40

Så vad säger Ruben om att Affe är borta?

http://www.fundringar.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...