Under färden mot G-stad i fredags hörde de av sig från Strömsholm och undrade om jag ville att de bokade in operation i samma veva. OPERATION?? Hallå! Helt allvarligt var jag nästan beredd att avboka hela fredagens veterinärbesök i Luleå eftersom jag tyckte han haltade mindre än någonsin. Men på röntgenbilderna som inte visade något i Gammalstad hade de i Strömsholm kunnat identifiera något. Ett något som dessutom tydligen kräver operation, OCD.

Där sprack min bokade flygresa hem på tisdag. En operation nästa dag hade inte min lilla hjärna kalkylerat med när jag bokade biljetterna. Kanske skulle kunna hinna i tid till Arlanda och flyget men det kan bli ack så tight, säkrast är nog att boka om, suck.

Det känns i alla fall bra att ha fått någon slags prognos och diagnos för hans åkomma och mest troligt har det legat helt utanför mina händer (jag har alltså inte söndrat honom)

OCD är genetiskt betingad. Men valpen föds inte med skadorna. Det uppstår en tillväxtrubbning under den fas då valpen växer som fortast. Kost och motion kan visserligen påverka om hunden bär på anlagen.

Prognosen för hundar med OCD i bogleden (Affe) är god och efter artroskopi och rehabilitering blir de flesta hundarna helt återställda.

Så! Nu vet ni lika mycket som jag =)

 

melitta

18 juli 2010 18:30

Hej! Vad skönt att det går att fixa till:) kram

 

Lena, Kila, Pirra

22 juli 2010 17:23

Fy fasen så trist med OCD och operation... :( Men skönt att prognosen är god i alla fall! Du ska se att snart får lill-Affe hoppa omkring som en helt normal damp-Parson! =)

 

Lena moster

27 juli 2010 21:21

Jag tror att det blir bra med Affe,Skönt ändå att något görs för att försöka få han bättre, det är aldrig kul med en op, men om han blir frisk efter det här, tänk så mycket skoj ni kommer att få ihop. Om du har en så enorm otur att det inte går att fixa, då har du ju gjort allt som du kan för att hjälpa Affe, Kram moster

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...