Om Affe skulle kunna sjunga är detta sången han skulle framföra. Ni känner igen melodin…

Jag fångade en räv igår men räven den var död, lika glad är jag för det men gladast är nog matte, trallallalaa, trallalallalaa

Ska inte bli långrandig måste bara få berätta vad Affe lyckades med igår.

Sambo ringde hem och frågade om Affe kunde spåra blodspår. Det var en räv som blivit skadskjuten. -Njaaa, svarade jag -vi kan ju prova, dock lämnar jag inga garantier.

Han hittade blodet omgående och i vanligt Affemanér kutades det kors och tvärs.  Eftersom jag inte hade en susning om var rävskrället gått lät jag Affe virra på, helt utan förhoppningar att han skulle finns något.

Men så plötsligt låg han där, Mickel räv och Affe HADE HITTAT HONOM, vilken lycka. Han såg minst sagt snopen ut över sitt fynd, lilla Piraffen och jag var mest glad över att räven var död. Hade varit lite läbbigt att finna en halvdöd Mickel.

Plötsligt kom Affe på att man minsann nog borde skälla på sitt villebråd, vilket han gjorde med liv och lust.

När husse sedan bar i väg Mickel, med ett stadigt grepp om svansen, satt det fast ett stycke terrier i andra änden, alltså i rävens nos. Såg rätt lustigt ut då det blev ett ganska långt ekipage.  

Affe och Mickel räv  

Om jag nu ska säga något om själva spårandet så är jag väl egentligen inte så nöjd med hans insats. Han fortsätter att ha nosen högt och verkar främst gå på luftvittring *morr* Visst är jag petig   

Men samtidigt är jag så klart fruktansvärt glad och framförallt väldigt stolt över honom. Att få genomföra ett ”arbete” tillsammans med sin hund är helt obeskrivligt och jag svävade på moln hela kvällen igår.

Affe skäller ståndskall  

Det var en nöjd och trött Affe som sedan tog igen sig i korgen resten av kvällen. Här och där var den vita pälsen färgad av rävens blod men så ska det väl vara när man gjort ett väl utfört arbete i skogen.

Nu är vi nyss hemkomna från måndagsträningen på klubben. En träning jag inte alls var sugen att åka till men som jag är väldigt glad att jag gjorde.

För dagens pass kan nog vara det bästa hittills och dessutom kunde vi träna nästan en hel timme (rekord)

Visst, han drar i kopplet, är hysteriskt glad, kastar sig i väg och skäller men betydligt lindrigare än tidigare.

Vi intensivtränade att passera andra vovvar, utan att han skulle slänga sig iväg mot dem och den övningen gick mer bra än dåligt. Tänk vad underbart att kunna få säga så, mer bra än dåligt.

Så nu har jag en trött liten fis-Affe igen. Själv är jag också rätt sliten då jag har jobbat hela dagen idag trots att jag egentligen var ledig.

                                                  Ha en bra vecka   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...