Hör och häpna. Min måndagsglädje väckte missnöje. Sluta innan jag blir arg på dig, var det till och med någon som sa.

Mina dagar börjar tidigt när jag öppnar, vilket jag gör rätt ofta och då ringer klockan 3,20. Kvällarna blir inte så långa med andra ord. På jobbet är det numera ett stående skämt att till Jenny bör man ringa innan klockan 19. Detta eftersom chefen ringde 19,45 och jag sov som en sten. Vissa kvällar orkar jag inte ens slå på tvn. Jag är dock noga med att Ruben ska få sitt, även om han inte alls är promenadglad vissa dagar (många dagar) I dag tog vi en runda på nästan 8 km i skogen, det är ljuvligt.
Det där med gymmet har fallerat totalt och visst saknar jag det men får inte ihop det tidsmässigt. Men kanske, kanske framöver...

     Affe   

Saknade Affe så innerligt på promenaden idag, fast det gör jag alltid. Han ville alltid, han var alltid redo, redo att hänga på, vad det än gällde. Ruben får man bitvis dra med i kopplet, han går bakom och protesterar. Men jag är så glad att jag har honom. Vi försöker ju hitta vår gemensamma vardag tillsammans. Inte helt konfliktfritt kan jag erkänna.

Kanske ska förtydliga från förra inlägget att det inte går någon större nöd på mig, mer än att jag längtar ihjäl mig efter min Affe-fis och på något konstigt sätt har saknanden efter Fanny plötsligt också vuxit sig stark på nytt.

   Det där vattnet smakar verkligen bläääk. Men det retar gallfeber på
matte så jag dricker i alla fall...

Jag står alltså i och med detta även utan eftersökshund *TRÅKIGT* Provade ett eftersök med Ruben men det gick ju inte alls som jag ville. Okej, förutsättningarna var usla och visst spårade han men istället för att spåra djuret, spårade han människorna som klampat omkring i markerna.

Han fick göra ett besök i slakthuset då det skjutits älg. Rädd för älgen? Finns inte på kartan! Han gick direkt fram till älgen och började förse sig med diverse delikatesser. Kräkfaktorn var hög då han slet och drog i älgens tunga och plötsligt fick loss en rejäl bit av den, som han naturligtvis svalde hel. Gubbarna skrattade gott åt min reaktion. Jag såg framför mig hur han snyggt och prydligt spydde upp tungan på mitt köksgolv, vilket han lyckligtvis inte gjorde.

God natt

 

Ewa

13 oktober 2014 20:25

Det är härligt att få se hundbilder igen! :D
Du lär ju inte få tråkigt tillsammans med Ruben....

http://www.fundringar.bloggplatsen.se

 

melitta

14 oktober 2014 08:56

JA, de är verkligen med sorg i hjärtat man tar ett så stort beslut som du gjort kring Affe. Du är en stark person och du har tagit dig igenom ganska mycket på en kort tid. När allt landar och tankar och rutiner hittar en balans som känns bra, så ser man allt med "nya" glasögon, och inser att det framkom flera bra saker med allt som hänt <3. Du får omge dig med saker som ger dig massor med bra energi:)
Snart ses vi;)
Kramar

 

Malin

16 oktober 2014 16:06

Bästa Jenny ♥
Ont krut förgås inte så lätt ;) Vi är av samma skrot & korn vi, så vi kommer klara oss genom detta också. Inte mkt till bloggande här heller men faktiskt en riktig *komsi komsi Jenny* blogg idag! ;)
Leta reda på ett tåg söderut och hopp på - vi kommer och hämtar er med öppna armar! *pluggar Mumin nu* snart så hörs vi!

Kram Malin

http://www.madofi.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen finns kvar och jag kan fortfarande logga in "wow" Det här var min bästa terapi under tunga tider som när jag tänker efter inte alls känns speciellt tunga idag. Vilket lyxliv jag levde. Synd bara att jag inte insåg det då.   Nåväl, kanske ...

Shit och helvete, vilken vecka.... Snacka om bottenrekord. Jag har aldrig i hela mitt liv varit så långt ner på botten som nu. Jag har gråtit tårar nog att fylla ett badhus. Hemma, på jobbet. Jag har brutit ihop så många gånger.  Mat! Jag har inte ku...

Det är underbart att vara jag. Underbart 24 timmar om dygnet, VERKLIGEN. Får ofta höra att jag inte har något liv och att allt är sååååå enkelt när man är själv. Jo tjena. Undrar var jag ska börja. Men tro mig, ni hade inte velat gå ett steg i mina s...

För precis ett år sedan berättade jag på bloggen att jag hade fått ett nytt större ansvarsområde på jobbet. Idag får jag göra exakt samma sak. Jag kan dessutom bjuda er på en titel. Jenny -säljledare kolonial. En "resa" jag påbörjat har i och med det...

Det var ett tag sedan, minsann. Och gissa vad jag har gjort sedan sist, om nu någon finns kvar          Jag har varit på min tredje "solo"resa, som tog mig tillbaka till Thailand och två för mig helt nya ställen. Första veckan tillbringade j...